Lick the knife, lick it!

Idag hade jag äran att njuta av en okänd mans dåliga bordsskick. Det var dags att köpa thaimat och medan jag väntade roade jag mig med att titta på folk som satt och åt. Rätt vad det var fastnade jag vid en man som slickade kniven. Upprepade gånger!

När jag var en sån där prövande tonåring testade jag samma grej. En del av mina klasskamrater gjorde så i matsalen och på något sätt såg det så gott ut. Lite som att maten är så god att man måste slicka kniven också. Och lite rebelliskt också för så gör man ju inte. Jag testade det hela lite försiktigt och när jag väl hade vant mig vid det introducerade jag mitt nya beteende även hemma. Man kan lugnt säga att hakorna åkte ned i golvet och en och annan fråga ställdes där och då. Jag kommer inte alls ihåg hur det hela slutade och när det avtog, förmodligen när jag lärde mig att rapa högt! Och gudarna ska veta att jag är bra på det!

Men, rapar gör jag ju hemma. Vill jag slicka kniven så gör jag det hemma. Poängen är att det är jävligt otrevligt att göra det bland folk. Jag kommer ihåg en kille som lämnade sin dejt efter att hon slickat den förbannade kniven om och om igen. Och han idag, herregud, inte bara att han mulade maten som en bulldozer och slickade kniven, han rapade också!

Men ja, så är det kanske när man handlar på kvarterskrogar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0