Äntligen över
Midsommar är bullshit! Å ena sidan, om man är "rätt" typ av folk, umgås med "rätt typ av folk", vill umgås med "rätt typ av folk" så ger man sig väl ut i skärgården. Sedan låtsas man att man är med i en Pripps Blå-reklam. En dag om året klär man upp sig, sitter på klipporna alt ute i grönskan och ska vara så förbannat lycklig. En dag om året. Det regnar, blåser, men vi är lika glada ändå för det är midsommar.
Sedan så har vi alla de par som givetvis ska åka ut tillsammans till någon stuga, sitta vid vattnet...yada yada yada. Tillåt mig att skratta! HA! Obs! Glöm inte vita klänningar, uppvikta byxor and so on (har man sett en midsommarfest så har man sett alla). Och glöm heller inte faster Berit som garanterat blir askalas i år igen och spyr under bordet. Och grannen Bertil som bara tittar in lite och skålar tills han är högröd i ansiktet och sitter där med uppknäppt skjorta. Givetvis springer finklädda kids där och lär sig hur man firar midsommar.
Men om man mot all förmodan ska stanna kvar i stan (herrejesus) så ska man nog tala tyst om det. Tänk om man, gud förbjude, sätter sig i Tanto på självaste midsommarafton. Man är en stackars misslyckad sate utan vänner, jobb och tja...ett liv. Staden är öde! För att citera Räven så är det ett lugn som lägger sig över staden att det nästan känns overkligt. Och ja, precis så är det! Loser! Och i ärlighetens namn så var det just en sådan midsommarafton som jag faktiskt minns som rätt kul. Tanto, regn, sol, regn, sol, regn, sol.
Som det nog framgår är jag ingen vän av traditioner. Jul är heller kanske inte något som jag bryr mig särskilt mycket om egentligen. Jag skulle lätt kunna tänka mig att ha en julgran redan från 1:a september för att det är trevlig, inte för att jag bryr mig om julen i sig. Men visst, ledigheten, den är alltid efterlängtad. Och att vara ledig en dag extra nu för att det är midsommar, fine by me. Nyår, samma sak. Alla glittriga och glättiga par, alla fester som egentligen inte är mer speciella än vilken annan fest som helst. Nä fan. Killen firade midsommar i Göteborg, jag "inte firade" den i gräset, med berg av mat och världens bästa Räv. Mycket bra tycker jag.
Nu har jag ett par månader på mig att fundera ut hur jag ska undvika allt som har med nyår att göra.
Hörru det där med nyår... förutom att Soma fick somna in på morgonen efter så var det väl ändå rätt trevligt senast? Vi kan slopa champagnen vid tolvslaget också om du vill. :)
De midsomrar jag kommer ihåg är: En i Halmstad, en annan i tanto, en tredje i Hagaby hos Linda. Sen är det typ luckor, vilket ändå är lite skumt. Så mkt planering för 1dag/år som man ändå knappt kommer ihåg. Midsommar 2010 var härligt opretto och lovely! Stort tack för det tjejen! Och tanto blev väldigt oplanerad, vilket ofta är nycken till att det blir roligt! Förväntningar är människans värsta fiende! Pripps blåreklamen släng dig i väggen!
I <3 Midsommar!
Det var jag som skrev ovanför här. :)
Mmm, förväntningar och planeringar efter hur det borde vara är skit, Amen to that! Och ja, det är nog mycket väl så att det var därför som Tanto var kul, egentligen ingenting som hade med det typiska midsommarfirandet att göra. Like!
Jag är inte så förtjust i de traditionella högtiderna heller, men har insett att det är för att jag aldrig haft möjligheten att fira dem "på riktigt". Har ingen stor familj och i princip ingen släkt, alla högtider har därför blivit ganska krystade och inte särskilt roliga. Störst problem har jag med födelsedagar, de känns minst roliga...
Tycker nog också att det är rätt jobbigt med allt det där som måste göras bara för att det är midsommar. Prips blå går verkligen bort. Jag äter inte sill (som du vet är mamma veg) så redan där blir det annorlunda, tack och lov för det.
