AnjasStockholm

Måndagar alltså. Imorse hade jag svårt att förstå att jag verkligen måste gå upp, duscha, klä på mig, åka till jobbet och faktiskt J O B B A! Gång på gång önskade jag mig en storvinst på Triss och fantiserade om varma dagar vid Medelhavet. Liggandes i hängmattan givetvis. Eller så skulle jag tänka mig att bli husalf på ett trevligt, gammaldags hotell.  Nästan vad som helst är bättre än att behöva gå ut i regnet och åka till jobbet. Men jag vet inte, det kanske inte behöver kännas så. Det kanske finns folk som är glada och sociala fast det är måndag. Eller så försöker de bota måndagsångesten med skratt? Om man nu är lagd åt det hållet så har jag två finfina tips:

Stå Upp på El Mundo
Ikväll är det höstpremiär för Stå Upp och från och med nu kommer ett antal komiker att finnas på plats varje måndag 20-22. Först ut är bl a Isak Jansson, Petter Bristav, Bianca Meyer, Evelyn Mok och Anders Sparring och som det verkar just nu så kan fler tillkomma.

Foto: Anders Sparring

Var: Bar El Mundo, Erstagatan 21, Södermalm
När: ikväll, 20.00-22.00


Jonas Gardell - Trafikplats Glädjen
Inte så långt från El Mundo, i Vitabergsparken närmare bestämt, är det dags för Parkteatern och Jonas Gardells föreställning Trafikplats Glädjen. Han avslutar sin turné just här och gör det med två föreställningar, både ikväll och imorgon.

Var: Vitabergsparken
När: ikväll, 19.00-20.30

Var: Midsommarkransen
När: 26 juli

Nu är jag tillbaka från den underbara Sicilien...och det känns tungt. Jag hade gärna kunnat stanna kvar några veckor till eller varför inte hela sommaren? Men det var helt fantastiskt. Allt gick ut på att äta gott, sola och bada. Vi hann besöka lite fantastiskt fina små ställen, bland annat Castelmola och Taormina. En vacker dag ska jag flytta dit!
Nu gäller det att komma ikapp med Stockholmpulsen, jobbet och det trista vädret. Och damma av bloggen!

Vem kunde ana att sommaren skulle vara stressigare än resten av året. Inte stressigare på samma vis i och för sig men jag har definitivt mindre tid över till bloggen. Nu är det också så att jag ska flytta den till Wordpress och väntar egentligen på att köra igång med bloggandet igen när den andra sidan är klar. Så mycket idéer och förslag, vet inte ens var jag ska börja. Sedan har vi ju det fina vädret som gör att jag spenderar all min lediga tid ute på en filt eller sittandes på en uteservering. När jag inte jobbar vill säga. Och när jag inte planerar bloggens framtid. Och sommarens resor.

Foto: six impossible things

Var: Odengatan 24
När: 28 juni

Var: Stora Skuggan
När: 24 juni

Bortsett från att jag har jobbat halvt ihjäl mig så har de senaste dagarna varit riktigt roliga. Jag har hunnit med aw på Debaser Slussen, fika på Wurma, middag på Le Rouge, boka resa till Sicilien och är nu på gång med Polen och OFF Festival. Jag har kollat på lägenhet, köpt en ny kjol, haft kul på ena jobbet och bråkat med chefen på det andra. Sist men inte minst planerar jag en liten grej som vissa av er förhoppningsvis kommer att uppskatta. Stay tuned!

Var: Slussen
När: 15 juni

Underbara sommar! Inte bara det att jag hinner med Jönköping och Göteborg i veckan, killen och jag ska också på roadtrip till Örebro imorgon. I love it! Jag älskar att sätta mig i bilen och känna den där "vi är på väg"-känslan. Sommar, sol, värme, resa. Flygplan, buss och tåg i all ära men inget kan framkalla samma känsla som en bilresa. Inget kan göra mig lyckligare just nu. Jo, en ny klänning och ett par blommiga tygskor! Men det här med Örebro alltså, jag bodde där i sex år, pluggade mina första år på universitetet, träffade mina bästa vänner, fick min första egna lägenhet. Det hände mycket i Örebro. Och en vacker dag kan jag tänka mig att bo där igen, kanske inom en rätt snar framtid. Man vet aldrig. Rätt vad det är så byter jag mitt bloggnamn till AnjasÖrebro...

Som Therese nedan påpekade så borde jag börja lägga upp playlists. Helt rätt faktiskt, ingen orkar kolla upp alla låtar. I början var det mest tänkt som musiktips men med en playlist blir det betydligt enklare. Jag skapade ett nytt, gratiskonto, i mitt bloggnamn så här kommer den första playlistan (av många fler förmodligen). Men jag har ju semester nu, jag kan Spotifya hur mycket jag vill! Yeey!

För att orka jobba måste jag belöna mig med ett och annat gott. Idag jag hunnit med både lite smulpaj och en och annan choklad boll. Men den riktiga belöningen sen kommer i form av en bokbeställning. Pocket Shop har blivit med webshop där man alltid får 20% från andra boken och det alltid är fri frakt. Det kanske inte blir så mycket dyrare än AdLibris längre, det gillas!

Foto: Carolina Pascual


Nordic Light och Kungsträdgården har något gemensamt idag: almarna. Som jag skrev tidigare är det dags för Midsummer Pixel på Nordic Light, ett välgörenhetsprojekt för att rädda Kungsans almar. Flera av möblerna som finns i hotellets lobby är gjorda av almar som har fått tas bort på grund av almsjukan. Nu samlar man in pengar till vaccinet för att rädda Kungsans almar, som också firas just idag på hemmaplan.

Alternativ Stad ställer till med ordentlligt firande i almarnas ära. Från 15.00 blir det framträdanden, debatter och allmänt trevlig stämning i Kungsan.

Den 11 maj är det 40 år sedan striden om almarna avgjordes. Stockholmarna med hjälp av stadsmiljögruppen Alternativ Stad lyckades i sista stund stoppa nedsågningen under en dramatisk natt. Platsen runt almarna blev dagarna därefter en vallfartsort för en kvarts miljon stockholmare som visade sitt stöd på jättelika namnlistor. Efter en knapp vecka lovade politikerna att almarna skulle få vara kvar. Segern kom att betyda mycket för miljörörelsens framväxt och tvingade politikerna att lyssna mer på medborgarnas åsikter om stadens utveckling.

Bakgrunden var att stora delar av det gamla Klara hade rivits för att ge plats åt bankernas och storbolagens huvudkontor och en modern kommers, och att en massa gator skulle breddas och en rad P-hus byggas för att ge plats åt en ohämmad bilism. Vid almarna sa stockholmarna ”hit men inte längre”.

Den 11 maj kan stockholmarna fira segern på plats vid almarna i södra Kungsan under en festlig dag där Ville, Valle, Viktor och 30 andra av den tidens och dagens artister varvas med framträdanden folk och grupper som idag kämpar för en bättre livsmiljö i Stockholm.

Efter en jobbhelg förtjänade jag lite vila. Och just på en sån dag klagar jag inte. Jag har skickat in transkripten till jobbet, i tid till och med. Jag har klarat tentan. Jag har jobbat med uppsatsen. Och det kanske blir ett nytt projekt på jobbet nu. Just nu känns en måndag faktiskt bra, för ovanlighetens skull. Kvällen fortsätter med Damages. Patty Hewes, here I come!

Hm. Maniac, kiss och secret blev det. Vill inte analysera det. Absolut inte.

Bara så att vi alla är medvetna om det, ok?! Men dagens händelse måste förevigas, därav något som (med väldigt god vilja) kan tolkas som ett träningsinlägg. Till att börja med så måste min syn på det här träning förklaras: jag hatar det! Jag avskyr det så ärligt och innerligt att jag nästan tror att det var Hitler, eller någon annan mysgubbe, som uppfann gym i rent tortysyfte. Jag sätter inte min fot på varken Friskis, Svettis eller vad för hemskt hurtigt alla sådana ställen heter. Missförstå mig rätt, det är inte att det jag inte gillar att röra på mig. Fram till slutet på gymnasiet höll jag på med dans nästan dagligen. Jag har åkt bräda. Jag är mer än gärna ute i naturen och till skillnad från alla som hatar det så älskar jag orientering. Att få springa runt i skogen är helt underbart! Men, alla andra former av organiserat förtryck...träning alltså, det går bara inte. Jag blir illamående av tanken. Fy fan.

Men efter ett småhetsigt samtal igår råkade jag säga att jag kanske ska springa en runda idag. Jag brukar gå långa, snabba promenader, så det är inte det att jag bara sitter hemma. Men springer gör jag inte så gärna. Som sagt, dumt nog råkade jag säga något om det och jag kunde ju inte direkt backa ur det med hedern i behåll. Så, idag när jag tog min vanliga promenadrunda så testade jag det här med att springa. Herrejesus säger jag bara. Första två sekunderna kändes det bara fel. Sen såg jag min egen skugga som sprang, och det kändes bra märkligt. Det kändes lite som att jag tog ett steg utanför min egen kropp och tittade på fånen som sprang där helt utan mål i sikte. Konstig känsla, det var liksom inte jag riktigt. Jag växlade mellan att gå och springa, ville helst inte dö på kuppen, även om det kändes så vid flera tillfällen. En gång trodde jag att min stund var kommen och att jag redan såg ljuset. Det vara bara solen bakom träden, men det förklarar nog allvaret i situationen.


Jag är inte gjord för såna här dumheter. Det här är inte ens minsta lilla kul, även om jag med handen på hjärtat kan säga att det inte var så hemskt som jag trodde heller. Det är bara så otroligt tråkigt. Musiken i öronen hjälpte heller inte, jag var på väg att börja dansa i stället. Ge mig ett dansgolv så blir det ett träningspass, jag lovar! Jag tror nog att jag ska ta LunchBeat på allvar nu. Det om något är faktiskt kul, kanske på Kulturhustaket nästa gång. Det är nog något som passar mig bättre. Eller vad sägs om badminton? Någon?

Idag är det dags att plocka bort påskäggen. Lite trist, det var ju så färgglatt och fint hemma. Måste ge mig ut och hitta annat trevligt vardagspynt. På schemat idag står jobbsökande, kjolprovande, tvättande och läsande. Kanske lite solande också.