AnjasStockholm

Men åh! Clarion Hotel Sign ställer till med Roots Fest ikväll där bla Dear Companion ska spela. Som jag gärna vill se. Fri entré är det också. Jag borde verkligen gå dit.

Våren 2011 har han gett sig ut på en exklusiv turné tillsammans med Vindla String Quartet. Ackompanjerad av endast gitarr, piano, två violiner, en viola och en cello får publiken en unik möjlighet att uppleva en annorlunda sida av Tingsek och hans musik. Med stråkarnas hjälp lyfts låtarna till nya och annorlunda nivåer då klassiska harmonier omvandlas till personliga, intima upplevelser; med samma spelglädje och spontaniteten som kännetecknar Tingseks konserter. (Stockholms Kulturfestival)

Var: Brunkebergstorg
När: ikväll, 21.00

Och just ja, ikväll spelar Christian Kjellvander på Stockholms Kulturfestival. Brunkeberstorg, 21.00. Självklart är det gratis. Först vernissage, sen konsert. Lovely!

För sisådär tio dagar sedan släpptes Jens Lekmans nya singel An Argument With Myself. Och jag spelat det nu många gånger. And I love it! Jag är helt såld men å andra sidan är jag alltid det när det gäller Jens Lekman. Det räcker med att jag hör en första ton och så börjar det rycka i dansnerven.

Men den stackars killen har råkat ut för skrämmande upplevelser med mig och mina vänner inblandade. Mitt bidrag var att krocka med honom på en festival och samtidigt se helt bäng ut. Jag visste att det var någon jag kände igen men kunde för mitt liv inte komma på vem han var. Jag visste inte att han hade spelat där och det var så oväntat att jag trodde att det var någon gammal arbetskamrat eller någon från skolan. Så jag kläckte ur mig ett märkligt "heeej" och just där och då trillade polletten ner. Vet inte vem som såg mer konfunderad ut, han eller jag.

Men det är ingenting jämfört med en av mina vänner. Vi var på hans konsert på Nalen och där är det ju högt i tak och lite speciell akustik. När han kom upp på scen hörde jag helt plötsligt hur personen bredvid mig, min vän alltså, sa något i stil med "Guuuud vad liten han ser ut". Det lät högre än vad hon hade tänkt sig och folk runtomkring oss började småskratta. Jens tittade ner i golvet.

Min vän är inte den som ger sig så lätt. Inte för att det var med avsikt men när hon väl började störa honom så flöt det bara på. Mitt i en fin, stämningsfull låt, där hela publiken var knäpptyst, började hon nysa. Högt!

Grande finale! På den tiden hade i ju annan teknik i våra mobiler eller så var det andra högtalare men alla minns nog när det brummade och lät i högtalarna innan man fick ett samtal/sms. Jag kan väl säga att det brummade i konsertsalen...när min vän skickade sms till sin kille! Just då tog jag nog ett steg åt sidan och låtsades inte känna henne.

Nyss hemkomen efter en riktigt trevlig kväll i Vitabergsparken. Det var första gången jag såg Frida Hyvönen och jag måste säga att hon var den charmigaste på länge. Herregud vad hon verkar vara rolig. Från det att hon kom ut på scen i en söt (genomskinlig) tyllkjol till att hon sa saker i stil med "man föds inte till Frida Hyvönen, man blir det". Ena stunden småskrattade man åt hennes små egenheter för att i nästa stund höra henne sjunga om sin farmors begravning. Och just det där verkar vara det typiska för Frida Hyvönen: mosättningarna. Rent euforiska melodier blandad med blytunga texter. Glädje och allvar. Allt på en och samma gång. Och jag älskar hennes sätt att uttrycka sig in i den minsta textrad. Med alla känslor utanpå, rätt framför en, innan man ens har fattat det själv.

Och så mycket folk det var. Precis där runt scenen var det fullsatt men tydligen satt folk även på andra sidan kullen. De såg dock ingenting men kunde likaväl njuta av musiken på sina picknickfiltar.  Man fick också höra ett antal låtar från den kommande skivan som faktiskt känns väldigt lovande. En mycket trevlig kväll med andra ord.

Om det är någon vecka som man ska befinna sig i Stockholm så är det just denna. Det är roliga spelningar på gång, bland annat på Parkteatern och Stockholms Kulturfestival. Imorgon till exempel spelar både Frida Hyvönen och Martha Reeves & the Vandellas - ungefär samtidigt! Och det blir svårt att välja. Det är Fridas enda spelning i norden i sommar och att sitta i Vitabergsparken och njuta av hennes melodier känns rätt fint. Men sedan har vi Martha Reeves & the Vandellas som bjuder på glödheta hits tillsammans med den svenska blåssektionen med Goran Kajfes (bl a Club Killers) i spetsen. Tänk bara att dansa loss till Dancing in the street, herrejesus! Min theme song!!! Åh what to do?!


Frida Hyvönen, Vitabergs parken, 19.00-21.00
Martha Reeves & the Vandellas, Gustav Adolfs torg, 19.30-20.45

Katalin i Uppsala har man ju hört talas om många gånger. De har lyckats boka förbannat bra artister under många år och nu är det The Waterboys som står på tur. Och det känns faktiskt rätt stort. Och lik förbannat alldeles för dyrt för mig just nu. Sommarens resor och festivaler samt den kommande flytten sätter stopp för allt som inte är gratis eller väldigt, väldigt billigt. Men jag tröstar mig med att är utsålt, jag hade inte kunnat köpa biljett ens om jag hade haft råd.

Var: Katalin, Uppsala
När: 18/8, insläpp kl 19

Vi kom hem från Polen kl 02.00 i natt och redan ikväll vankas det en finfin spelning på Landet. Glasgowbandet Wake the President bjuder på sötpop och även om jag är rejält sliten efter festivalande och resande så tror jag inte att jag kan säga nej. Det är alldeles för mycket min typ av musik: glatt, härligt och sött. Kolla in videon och åk sedan till Telefonplan.

Så ja, nu är vi här igen. I Katowice på OFF Festival and I love it! Förra året blev det sådan succé att både Popaganda och WoW kändes totalt ointressanta efter det, ja...i synnerhet Popaganda då. När vi satt på planet hit var förväntningarna skyhöga. Och risken för besvikelse var med andra ord också lika hög men så fort vi klev in på området kunde vi andas ut. Allt var precis lika bra som sist. OFF är ju alltid OFF, alldeles alldeles underbar. Jag kan nog lugnt säga att man bara går runt och njuter och gårdagens spelningar var klockrena för min del.

Vi började dagen med att se ett polskt band, L.Stadt. Ett band som jag aldrig hade hört talas om och som jag trodde skulle lite så där ok...i bästa fall. Så fel jag hade! L.Stadt var helt grymt. De sjunger på engelska och låter ibland lite som Muse skulle jag vilja säga, om man nu ska jämföra band på det sätt. Jag skulle vilja se dem igen faktiskt så vi får hålla tummarna för att de dyker upp i Sverige.


Ett annat band som jag definitivt ska kolla upp mer är Czestaw Spiewa Tesco Value. Vi såg inte hela konserten men vi lyssnade på den från ölområdet och blev gång på gång förvånade över hur förbannat bra det lät. Vi hittade många referenser, allt från Kate Bush till Gogol Bordello, Decemberists och allas vår Club Killers. Balkanbeats i en skön fusion. En mängd olika influenser, lika många olika stilar på scenen, galet musikaliska personligheter och utstrålning som kan ta bandet långt. Kvällens första lyckopiller.


Sedan har vi lyckopiller de luxe: Omar Souleyman. Han spelade i tältet och när vi kom dit var det fullständigt danskaos. Folk kom inte ens in, tältet var proppfullt. Dans överallt och golvet gungade, bokstavligt talat. Herrejesus vilket drag!!!


Junior Boys var lite ojämna men ändå bättre än jag trodde. Jag hade egentligen inga förväntningar alls men det var lite tråkiga låtar de spelade. Det var upp och ner kan man väl säga , en del älskade jag medan andra inte gav mig något alls. Det var dock en trevlig konsert. Typ.

Glasser var en konstig upplevelse. När de klev upp på scen insåg vi att vi faktiskt har rest hit tillsammans hela vägen från Stockholm. Vi förstod ju att de var artister men visste inte alls vilka de var innan konserten. Och de var bra men inget speciellt. Jag suckade tungt när tjejen kom ut i en galen outfit med en mask över ansiktet. Fever Ray var in första tanke. Stilen, dansen, musiken. Inte rösten och sången riktigt men ändå för många likheter. Jag gillade dock låtarna och det var skönt att det var så avskalat. Killen var dock fantastisk. Han spelade med en sådan "lätthet" eller vad man nu ska kalla det. Det såg som om det var det bästa han visste och han gjorde utan någon direkt ansträngning.

En gång i tiden var jag besatt med Myspace. Jag samlade alla möjliga och omöjliga band, letade, lyssnade, mailade med roligt folk och upptäckte så mycket ny musik att jag inte ens visste var jag skulle börja. Av en slump hittade jag Doctors & Dealers och föll direkt. Social Skills spelades flitigt och Summertime Love, den älskar jag fortfarande. Det nya albumet, som släpps 28 juni beskrivs som "råare och kantade av ett mörker". Backstabber har jag redan spelat sönder och albumet, can't wait! Från säker källa har jag också fått veta att hon just nu jobbar med ett nytt projekt med medlemmar från MGMT, Television Personalities och Vampire Weekend. Sannerligen intressant!

Imorgon är det dags för Dans Dakar igen och även om det inte riktigt är min grej rent musikmässigt så kan det garantera vara riktigt kul att hänga där ändå. Det kommer att vara fint väder så varför inte passa på och ta med picknickfilten och ha det najs ute i gräset vid Universitet. Att förfesta utomhus är det bästa som finns och stämningen inne på området sen brukar vara rätt soft. Förra gången var Dans Dakar en flopp tyvärr, men nu kan det väl bara bli bättre? Right? Hur som helst, peppa med rosé, chips och jordgubbar. Och lite musik!

Hörrni! Jag kom just på att jag har lika många läsare i Göteborg som i Stockholm så nu måste jag tipsa om en grej där. En av mina vänner spelar i Götet på fredag och det utlovas eufori på dansgolvet. Så gå till Nef och dansa loss! Eventet har ni här.

Foto: Musiklandet

Var: Gröna Lund
När: Ikväll, 20.00
Entré: 90 kr

Foto: Iris Jans

Doctors & Dealers - The Odds Are On Our Side
The Decemberists - Rox In The Box
The Avett Brothers - Laundry Room
Ane Brun - Do You Remember
Saint Etienne - Sylvie
Serenades - Walking Home
Crystal Stilts - Shake The Shackles
Fleet Foxes - Helplessness Blues
The Avett Brothers - Kick Drum Heart
Serenades - Birds
Doctors & Dealers - Backstabber
Det vackra livet - Viljan
Jenny Gabrielsson Mare - C'est L'amour
St Vincent - Actor Out Of Work
Fredrik Jonasson & The Hoarse Horses - Angels
Gypsy & The Cat - The Piper's Song

Jag försöker jobba. Jag är väl medveten om fredagens deadline, klockan som tickar och storföretaget som blir pissed om vi andra inte levererar. Det ska transkriberas, sammanställas, snyggas till och skickas iväg. Och ändå sitter jag här och suktar efter morgondagens spelning som jag inte har tid med. Inte råd heller för den delen, vissa här får sin lön senare än andra. Men i alla fall, Serenades spelar på Södran imorgon och jag vill väldigt gärna dit. Jag dissade dem helt i tron om att det bara var en halvbra desperatåtgärd när kreativiteten tryter. Jag inbillar mig ofta att det handlar om deprimerande dödsryck när diverse artister dyker upp i nya konstellationer, typ ett försöka att dö med äran i behåll. I många fall blir det bara pinsamt dåligt och det här om att sluta när man är på topp känns extra aktuellt.

Så döm om min förvåning när först Hella spelade Serenades och jag tyckte att det lät bra. Jag viftade bort det lite som ett tecken på trötthet och att jag just då svalde vad som helst men sen skrev Sandra ett inlägg. Två mot en, lika bra att kolla upp det då. Och guess what, jag föll direkt, inte så förvånande egentligen med tanke på att jag är rejält svag för amerikansk västkustpop. Birds och Walking Home är bara helt klockrena! Och den här videon, love it!!!

Vad: Serenades
Var: Södra Teatern
När: torsdag 26/5, 20.00
Entré: 200 kr