AnjasStockholm

Jag sitter här och jobbar och sliter och av någon märklig anledning, för mig helt okänd, kom jag att tänka på min högstadietid. Varför jag gjorde det är en gåta, vem vill minnas något så vidrigt och fullständigt obegripligt? Jag borde lobotomeras. Men i vilket fall, jag tänkte helt plötsligt på mitt skåp! Det var grönt. Finns det fortfarande skåp i skolorna? Anyway, skåpet bredvid mitt tillhörde en kille som jag var rätt rädd för på den tiden: inte bara för att han gick i 9:an utan också för att han klassades till de småkriminella busarna. Ja, jag antar att han på sin höjd kan ha snattat lite godis, men han var ändå tuffaste killen som rökte bakom skolan, skolkade och allt det där dåliga som en liten 7:a aldrig ens vågade drömma om. Men det var inte det som var poängen. Poängen var det faktum att han hette Conny. Och här kommer min högst vetenskapliga mening, baserad på kvantitativa studier och uttalad/tänkt kl 20.15 efter flera timmars jobb och en jobbvecka from hell: killar vars namn slutar på (och eventuellt innehåller) y är (små)kriminella! Visst är det märkligt? Men tänk själv, Benny, Conny, Larry, Tony. Tony btw var en fluktare som tände på fötter. Honom var jag också livrädd för. Ni ser, det stämmer. Jag är helt säker på att just dessa namn är överrepresenterade i brottstatistiken. Så alla blivande föräldrar, döp era söner till Maximilian, Filip eller Gabriel. Vill ni att de ska vara pojkvänsmaterial när de växer upp så är Fredrik ett bra namn.

Och till alla snälla Benny, Conny, Larry och Tony, jag är glad att ni finns!


Foto: Natalie Behring