Black Swan
Ikväll såg jag Black Swan och även om jag hade hört att den ska vara jobbig så var jag ändå inte beredd på det här. Jag var inte alls beredd på att se Natalie Portman sakta förlora förståndet. Jag var heller inte beredd på att se henne på det här sättet. Och inte heller beredde på att tycka fruktansvärt synd om hennes rollfigur, Nina Sayers. Filmen handlar om en ung ballerina som strävar efter den åtråvärda rollen i den senaste uppsättningen av Svansjön. Hårt pressad av sin psykotiska mamma, den forna ballerinan, pressar hon sig själv till att orka mer, öva mer och bli bäst. Hon måste bli perfekt. Sakta men säkert går det utför och hon börjar förvandlas till Black Swan. Fruktansvärt otäck film, ångestladdad till den grad att man vrider sig och tittar bort när det är som värst. Stämningen är så påtaglig att man nästan kan ta på den, rent fysiskt börjar man nästan må illa. Och känslan är svår att skaka av sig sen. Den är definitivt sevärd men man ska vara beredd på att bli berörd.
Kommentarer
Postat av: sandra
åh så intressant. de där filmerna som man nästan inte klarar av för att man får ont i magen, är ju oftast de bästa. (och jäklar vad mycket intressant du tipsar om förresten måste jag säga om jag inte sagt det tidigare. det känns som att alla mina kommentarer blir likadana, typ "åh det måste jag kolla upp". men jag menar det, verkligen.)
Postat av: amanda
Sv: Oj vad roligt! Vilka är du intresserade av? :)
Postat av: amanda
Sv: okej fint, då hörs vi!
Postat av: Mia
Den ska jag se nu i veckan! Men konstigt att hon spelar den rollen, hon ska vara söt och gullig, det är så man är van att se henne.
Trackback
