AnjasStockholm

Kent, så många minnen, så många skrålande kvällar, så många indiedanser med fötterna pekandes inåt och med en plågsam blick under den mörka luggen. Och t o m när de introducerade The Ark för det svenska folket, även då älskade jag de. Jag kommer ihåg konserten då jag såg The Ark för första gången. Det var på en spelning i Karlskoga om jag inte minns helt fel. Förbandet kommer upp på scenen och en märklig snubbe viftar med en fjäderboa och firar av ett himla tempo. Första sekunderna kunde man inte fatta att detta var förbandet, men bra var det. Och ärligt talat, The Ark var t  o m bättre än Kent den kvällen, men det gjorde inget, jag älskade de fortfarande. Sedan kom den ödesdigra dagen. Ja, jag pratar om den i folkmun kallade "Vita konserten"! Herregud, vad tänkte de på?! Och ska de köra på röd konsert nu? Att de kom undan med det var väl just att det var Kent som gjorde det, gissa om man hade spytt galla om någon annan vågade sig på en sådan grej. Självklart var jag inte där, jag skulle aldrig i mitt liv sätta min fot på något sådant, och tyvärr tappade jag även all respekt för Kent som en del av musikeliten. Nu kommer albumet "Röd", som ärligt talat borde byta namn till Grå. Helt ointressant. Visst, går ju att lyssna på men mer än så är det inte. Och ja, man kommer att lyssna på det, men bara för att det är Kent, inte för att musiken är direkt lockande.

Det som dock denna skiva bidrog till var att jag har lyssnat på Kents gamla verk i ett dygn nu. Herregud, "Verkligen" med låtar som "Kräm" och "Halka", det var kärlek! Och jag ryser lite när jag lyssnar på de nu. Vilka minnen! Vilka texter! Vilken trygghet för en poptjej i tonåren!


Lägg dig ner i gräset nu
Du är så varm här
Jag vill ha min tunga där
du är, så nära att du blir våt
men så nära får ingen gå…



Top 15 med Kent

- Livrädd med stil
- Musik Non Stop
- Bas riff
- Kräm
- Blåjeans
- En himmelsk drog
- Att presentera ett svin
- Halka
- 747
- Om du var här
- Celsius
- Kevlarsjäl
- Din skugga
- Dom Andra
- En timme en minut