Oscar Waos korta förunderliga liv
Kan man recensera en bok innan man har läst klart den? Jag tänker i alla fall göra det nu eftersom jag är helt säker på att den fortsätter i samma ton och med samma känsla. Hittills har jag hunnit läsa ca 80 sidor och jag funderade nästan på att gå tidigare från jobbet bara för att kunna fortsätta läsa den.
Jag undrade lite vad som var grejen med den här Oscar Wao, vad var det folk pratade om? Att den har belönats med Pulitzerpriset visste jag, men ändå fick jag aldrig riktigt klart för mig vad det hela handlade om. Och jävlar vad jag fick känna på det efter bara två sidor. Redan där kändes den som en omskakande upplevelse med sitt naturliga, rappa, raka och vilda språk. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så älskar jag Haruki Murakami och hans böcker har lämnat djupa avtryck. Oscar Waos korta förunderliga liv väcker samma känsla och jag vet redan nu att den kommer att bli en av dessa läsupplevelser som etsar sig fast i minnet. Den påminner också om en annan av mina favoriter, nämligen Jonathan Safran Foer, vilket säger rätt mycket.
Två saker som jag dock inte alls var beredd på är den stora mängden av fotnoter och den flitiga användningen av spanska fraser. Förvisso har jag läst spanska på gymnasiet men det var ett antal år sedan och med lagom entusiasm så det är inte mycket jag kommer ihåg. Jag vände mig till min gode vän Google och en vänlig själ har gjort en ordlista som finns här.
Hur som helst, tillbaka till Oscar Wao. Oscar är en tjock kille. Väldigt väldigt tjock. Och nördig. En väldigt tjock och nördig kille som är utsvulten på kärleksfronten. En gång i tiden var han en framgångsrik tjejtjusare, en dominikansk player, som pussade flickorna i lekparken. Han var sju år då. Efter ett triangeldrama och en dumpning blir allting fel och livet går bara utför. Trekanten varaden en enda skön vecka. En dag efter skolan trängde Maritza in Oscar bakom gungorna och visade var skåpet skulle stå: Det är antingen hon eller jag som gäller. Numera är Oscar deprimerad och självmordsbenägen, fascinerad av sci-fi, besatt med brudar som inte ens lägger märke till honom.
Oscar har en syster, Lola, som klipper av sig håret och rymmer hemifrån. Hon drömmer om ett annat liv och vill bli adopterad av sin brevväns familj. Hon för ett ständigt krig mot sin cancersjuka mamma, som en gång i tiden (innan hon födde Oscar och Lola) flydde från Dominikanska republiken. Den gemensamma nämnaren för de olika händelserna i boken är något som heter fukú. Det är en förbannelse som har förföljt familjen i generationer och orsakat död och splittring och det är den som gör att den här berättelsen finns att berätta.
Jag undrade lite vad som var grejen med den här Oscar Wao, vad var det folk pratade om? Att den har belönats med Pulitzerpriset visste jag, men ändå fick jag aldrig riktigt klart för mig vad det hela handlade om. Och jävlar vad jag fick känna på det efter bara två sidor. Redan där kändes den som en omskakande upplevelse med sitt naturliga, rappa, raka och vilda språk. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så älskar jag Haruki Murakami och hans böcker har lämnat djupa avtryck. Oscar Waos korta förunderliga liv väcker samma känsla och jag vet redan nu att den kommer att bli en av dessa läsupplevelser som etsar sig fast i minnet. Den påminner också om en annan av mina favoriter, nämligen Jonathan Safran Foer, vilket säger rätt mycket.
Två saker som jag dock inte alls var beredd på är den stora mängden av fotnoter och den flitiga användningen av spanska fraser. Förvisso har jag läst spanska på gymnasiet men det var ett antal år sedan och med lagom entusiasm så det är inte mycket jag kommer ihåg. Jag vände mig till min gode vän Google och en vänlig själ har gjort en ordlista som finns här.
Hur som helst, tillbaka till Oscar Wao. Oscar är en tjock kille. Väldigt väldigt tjock. Och nördig. En väldigt tjock och nördig kille som är utsvulten på kärleksfronten. En gång i tiden var han en framgångsrik tjejtjusare, en dominikansk player, som pussade flickorna i lekparken. Han var sju år då. Efter ett triangeldrama och en dumpning blir allting fel och livet går bara utför. Trekanten varaden en enda skön vecka. En dag efter skolan trängde Maritza in Oscar bakom gungorna och visade var skåpet skulle stå: Det är antingen hon eller jag som gäller. Numera är Oscar deprimerad och självmordsbenägen, fascinerad av sci-fi, besatt med brudar som inte ens lägger märke till honom.
Oscar har en syster, Lola, som klipper av sig håret och rymmer hemifrån. Hon drömmer om ett annat liv och vill bli adopterad av sin brevväns familj. Hon för ett ständigt krig mot sin cancersjuka mamma, som en gång i tiden (innan hon födde Oscar och Lola) flydde från Dominikanska republiken. Den gemensamma nämnaren för de olika händelserna i boken är något som heter fukú. Det är en förbannelse som har förföljt familjen i generationer och orsakat död och splittring och det är den som gör att den här berättelsen finns att berätta.
Kommentarer
Trackback
