Vernissage på Gun Gallery: Yves Marchand & Romain Meffre
Äntligen är semestern över och Gun Gallery kör igång igen. Jag älskar det stället! Nu i veckan fick jag inbjudan till vernissage på torsdag och det låter sannerligen intressant. Ems och jag brukar ha våra arty-tarty-torsdagar så det låter minst sagt lovande. Denna gång är det Yves Marchand & Romain Meffre som står i centrum. I inbjudan skriver Johan Croneman bla följande:
Yves Marchand och Romain Meffre gav sig in i Detriots downtown, till stora delar komplett övergivet. Moderna ruiner, rester av vår egen civilisation. Ett tecken på samma civilisations upplösning, ett tecken på en civilisation vars bäst-före-datum passerades på 50-talet. Är det så? Det kan vara så. Våldsamma upplopp på 60-talet fick den vita medelklassen att fly Detroit för förorterna. Våld, segregation, kriminalitet – företag, fabriker flyttade till andra stater.
Jag älskar ruiner. Det är något fascinerande över platsens förgänlighet och trots att allting faller samman så är det ändå väldigt vackert. Man kan inte låta bli att tänka på hur det har sett ut förr och vilka människor som har befunnit sig inom dess väggar. Att fantisera ihop historier om barn som sprang runt i dessa rum, lärde sig att spela piano, männsikor som levde, jobbade, dog där. Ofta önskar jag att jag bara kunde förflyttas till den tid då byggnaden pulserade av liv och att man kunde ta på den historia som finns inne i den. Jag vet inte om jag tycker att det är sorgligt utan har snarare en romantiserande bild av en svunnen tid.
Var: Gun Gallery
När: torsdag 26 aug, kl 17.00
Utställningen pågår till den 19 september
Yves Marchand och Romain Meffre gav sig in i Detriots downtown, till stora delar komplett övergivet. Moderna ruiner, rester av vår egen civilisation. Ett tecken på samma civilisations upplösning, ett tecken på en civilisation vars bäst-före-datum passerades på 50-talet. Är det så? Det kan vara så. Våldsamma upplopp på 60-talet fick den vita medelklassen att fly Detroit för förorterna. Våld, segregation, kriminalitet – företag, fabriker flyttade till andra stater.
Jag älskar ruiner. Det är något fascinerande över platsens förgänlighet och trots att allting faller samman så är det ändå väldigt vackert. Man kan inte låta bli att tänka på hur det har sett ut förr och vilka människor som har befunnit sig inom dess väggar. Att fantisera ihop historier om barn som sprang runt i dessa rum, lärde sig att spela piano, männsikor som levde, jobbade, dog där. Ofta önskar jag att jag bara kunde förflyttas till den tid då byggnaden pulserade av liv och att man kunde ta på den historia som finns inne i den. Jag vet inte om jag tycker att det är sorgligt utan har snarare en romantiserande bild av en svunnen tid.
Var: Gun Gallery
När: torsdag 26 aug, kl 17.00
Utställningen pågår till den 19 september
Kommentarer
Trackback
