AnjasStockholm

Det finns vissa situationer på jobbet som kan få mitt blodtryck att gå i taket. Nu har det varit två pain in the ass-dagar och det verkar inte vara över än. Jag vet inte vad jag avskyr mer, rövslickare eller ignoranta as, kanske är det same same. Det började med det här klassiska med män som tar över alla möten. Som genusvetare så borde jag veta bättre och jag borde ha skött det hela på ett snyggt sätt men nej, jag fattade knappt vad som hände förrän det var för sent. När en man tar över och håller låda, börjar nästan tala för en och avbryter konstant så är det inte långt till utbrott från min sida. Men eftersom det var på jobbet så blev det genast svårt att hantera situationen. Jag vill inte bete mig som en barnrumpa och börja säga ifrån inför alla. Visst kan man göra det efter mötet, men risken är då att vårt samarbete blir dåligt eller att hela projektet går åt skogen om vi inte kan komma överrens. Så jag sa ingening, vilket gjorde att jag blev på ännu sämre humör. Å andra sidan så är jag helt säker på att han fattade att det inte var ok så vi får se hur det utvecklar sig.

Sedan på tal om ignoranta as, om man ber en person (återigen en man, dock en annan) att ordna en enda liten sak så tror man att han klarar det. I synnerhet om han får påminnelse om det minst två gånger på en vecka. När det väl är bara någon timme kvar tills det ska vara klart inser han att han inte har gjort sin del av jobbet. Vad gör han? Jo, han meddelar att jag kanske kan fixa det på vägen!!!! Jag?! Där gick min gräns kan man lugnt säga så nej, jag kunde inte det. Och nej, jag kommer inte att göra det sen heller. Och nej, jag vill inte ha något mer med honom att göra.