AnjasStockholm

Så ja, nu är vi här igen. I Katowice på OFF Festival and I love it! Förra året blev det sådan succé att både Popaganda och WoW kändes totalt ointressanta efter det, ja...i synnerhet Popaganda då. När vi satt på planet hit var förväntningarna skyhöga. Och risken för besvikelse var med andra ord också lika hög men så fort vi klev in på området kunde vi andas ut. Allt var precis lika bra som sist. OFF är ju alltid OFF, alldeles alldeles underbar. Jag kan nog lugnt säga att man bara går runt och njuter och gårdagens spelningar var klockrena för min del.

Vi började dagen med att se ett polskt band, L.Stadt. Ett band som jag aldrig hade hört talas om och som jag trodde skulle lite så där ok...i bästa fall. Så fel jag hade! L.Stadt var helt grymt. De sjunger på engelska och låter ibland lite som Muse skulle jag vilja säga, om man nu ska jämföra band på det sätt. Jag skulle vilja se dem igen faktiskt så vi får hålla tummarna för att de dyker upp i Sverige.


Ett annat band som jag definitivt ska kolla upp mer är Czestaw Spiewa Tesco Value. Vi såg inte hela konserten men vi lyssnade på den från ölområdet och blev gång på gång förvånade över hur förbannat bra det lät. Vi hittade många referenser, allt från Kate Bush till Gogol Bordello, Decemberists och allas vår Club Killers. Balkanbeats i en skön fusion. En mängd olika influenser, lika många olika stilar på scenen, galet musikaliska personligheter och utstrålning som kan ta bandet långt. Kvällens första lyckopiller.


Sedan har vi lyckopiller de luxe: Omar Souleyman. Han spelade i tältet och när vi kom dit var det fullständigt danskaos. Folk kom inte ens in, tältet var proppfullt. Dans överallt och golvet gungade, bokstavligt talat. Herrejesus vilket drag!!!


Junior Boys var lite ojämna men ändå bättre än jag trodde. Jag hade egentligen inga förväntningar alls men det var lite tråkiga låtar de spelade. Det var upp och ner kan man väl säga , en del älskade jag medan andra inte gav mig något alls. Det var dock en trevlig konsert. Typ.

Glasser var en konstig upplevelse. När de klev upp på scen insåg vi att vi faktiskt har rest hit tillsammans hela vägen från Stockholm. Vi förstod ju att de var artister men visste inte alls vilka de var innan konserten. Och de var bra men inget speciellt. Jag suckade tungt när tjejen kom ut i en galen outfit med en mask över ansiktet. Fever Ray var in första tanke. Stilen, dansen, musiken. Inte rösten och sången riktigt men ändå för många likheter. Jag gillade dock låtarna och det var skönt att det var så avskalat. Killen var dock fantastisk. Han spelade med en sådan "lätthet" eller vad man nu ska kalla det. Det såg som om det var det bästa han visste och han gjorde utan någon direkt ansträngning.