AnjasStockholm

Det är tentavecka och återigen anammar jag min vanliga "tentapersonlighet". Jag övertygar mig själv att jag jobbar bäst under press och väntar därför in i sista sekunden på att börja skriva. Innan jag kommer till den kritiska punkten brukar jag ägna en massa tid åt att städa, baka, laga mat, blogga, fejbooka och nu senast även rensa förrådet. Jajamän, jag gör gladeligen allt annat än det som jag borde göra och på sätt och vis är det också bra. Jag är aldrig så produktiv och det är aldrig sådan ordning och reda som under tentaveckorna. På allt annat än tentan vill säga. Och i ärlighetens namn nu så stämmer det faktiskt att jag presterar bäst under press OM ingen tvingar mig till det eller är ett måste. Då kan det lätt slå bakut och jag blir i stället handlingsförlamad. När det förväntas saker av mig, då låser det sig helt.

Till exempel hade vi en väldigt bra lärare under förra delkursen. För honom var det inte viktigt när på dygnet man lämnar in tentan och han erbjöd oss också en extra helg att jobba med den. Han är ingen tidsnazist, för honom är det viktigare att vara kreativ och göra saker på sitt sätt men att det blir bra i stället för att tänka på tiden och slänga ihop något bara för att hinna. Då var det inga problem. Förvisso började jag skriva tentan sent då också men då hade jag ett par "lämna-in-den-när-du-vill"-dagar och tentan gick jättebra. Nu däremot har vi en lärare som jag verkligen inte tycker är bra. Hennes fokus ligger mer på att man ska göra allt, ska läsa allt inom en viss tidsram, ska lämna in allting kl 12.00. Gör man inte det, om man nu skulle skicka in tentan 12.01, så är det kört. Då är inlämningslådan låst! Behöver jag ens säga att jag själv är lika låst som inlämningslådan? Produktivitet noll. Fantasi noll. Och till råga på allt så har vi inga uppgifter, inga klara riktlinjer. Vi ska lämna in en essä om den lästa litteraturen och att skriva i essäform är inte min starka sida. Jag klarade essäkursen med nöd och näppe, jag avskyr den formen och jag vill verkligen inte göra det här. Jag vill bara inte. Jag vill hellre vara nybörjare hela tiden, där är jag alltid bra och ingen kräver något av mig. Eller så vill jag ha min gamla lärare tillbaka och skicka den nuvarande till Sibirien. Typ.