AnjasStockholm

Hur är det ens möjligt att SJ, ett så pass stort och definitivt viktigt företag för väldigt många tågresenärer, kan ha fel på sin hemsida i två dagar? Nu är det ju så att de mer eller mindre har monopol i Sverige och man har inte så många andra att vända sig till om man nu vill åka tåg. Veolia Transport är väldigt bra och billiga, men där var det slutsålt. Och det är ju den enda konkurrenten till SJ. Så när SJ's hemsida lägger av har man inte så många fler alternativ än att vänta på att det hela ska börja funka. Är det inte fel på tågen så är det fel på hemsidan, man kan aldrig få allt när det gäller SJ.

Det som ändå är snäppet värre och mer irriterande är deras inställning till att man minsann kommer fram i alla fall. Man ska vara tacksam för att de löser problemen efter flera timmars förseningar eller lyckas boka en biljett åt en när hela systemet ligger nere. Ska jag vara tacksam för något som egentligen ska fungera? Med tanke på hur dyra biljetterna är så skulle man kunna tro att det finns mer där än ständigt krångel. Men nej. Någon måste bekosta alla deras fel, reparationer, åtgärder, etc etc etc. Tack som fan!

Infrastruktur, har SJ ens hört talas om det?

Johannes Brost under Almstriden 1971.

Jag skulle ge mycket för att vara med och uppleva känslan under 60-och 70-talet. Om man kunde vrida tillbaka tiden så skulle '68 vara det givna året. Studentrevolten, kårhusockupationen, Vietnamdemonstrationer, miljörörelsen och kvinnokampen. Det var en tid då folk kämpade och verkligen jobbade för sin sak, protesterade och genomförde sådant som idag förmodligen bara skulle tonas ner och dö ut. Man ska göra det lilla man kan för att visa sitt missnöje och försöka påverka. Engagemang och aktion, det är fascinerande.

Stockholmarna fick fart när de tretton almar i Kungsträdgården skulle sågas ner för att ge plats åt en ny t-baneuppgång. Protesterna lät inte vänta på sig och åratal av rivningsraseri fick utlopp. Stockholm var som en stor byggarbetsplats och folket fick nog. Telefonkedjor bildades, många tog ledigt från sina jobb och skolkade från skolorna för att vara med och försvara almarna. Stridigheterna utbröt och många skadades, men almarna står kvar.

Nu när jag arbetar med det här projektet så kan jag inte låta bli att tänka på demonstrationen efter årets val. Vi var många som samlades men sen då? Inte så mycket mer. Blasérade är vad vi är, ingen kämpar längre om det (eventuellt) inte handlar om personlig vinning. Vart har engagemanget tagit vägen?

Vintern börjar närma sig och återigen dyker det upp artiklar om pälsjackornas vara eller icke vara. Personligen tycker jag att det är rent vidrigt att bära ett dött djur på sig, faktiskt riktigt avskyvärt. Gårdagens Matro hade en artikel om det och undrar där om det är dags för pälsens återkomst?! Är det inte något som vi kan läsa varje höst? Det handlar ständigt om pälsens återkomst och de obligatoriska kändisarna som ska visa upp sig och stå för att de minsann bär den. Argumenten som haglar är att det är varmt, bekvämt och inte blir förstört i regnet. Nej, klart att det inte blir förstört, det var någons kropp, konstruerad för att tåla kylan och regnet. Men de argumenten kan jag inte köpa. Idag har vi tillräckligt många bra alternativ, som är varma, bekväma och (hör och häpna) inte blir förstörda i regnet. Inte för att det inte finns något som heter paraply...

Skulle någon kunna döda sin egen hund för att göra en mössa av den? Eller ännu bättre, vill man bära päls så borde man se hur det går till när djuren avrättas på plågsamma sätt, allt för att inte förstöra pälsen.



Extra plus till butiker/klädmärken som inte säljer äkta päls, bla Cheap Monday, Weekday, Filippa K, Monki, Åhléns, Mango, Bik Bok, Indiska.

I onsdags uppmanades vi att bära något lila just för att säga att kärlek är kärlek, oavsett kön. Det var en grupp på Facebook som ca 100 000 personer gick med i och även om det egentligen inte är en större procentandel det handlar om så var det ändå en viktig sak. HBT-personer är fortfarande de andra, de som många tittar snett på och viskar om, de som det i värsta fall kan gå riktigt illa för. I gruppen berättades det som unga pojkar som hade tagit sina liv på grund av mobbningen som de hade utsatts för. Och varför? De mobbades på grund av sin sexuella läggning. Att kyssa sin partner offentligt är allt vanligare, men det är fortfarande långt ifrån enkelt och en naturlig sak att göra. Många drar sig för att göra det, många vågar inte. Av denna anledning skulle vi bära ett lila plagg för att säga att det blir bättre och att visa att man faktiskt tycker att det är kärlek som kärlek, varken mer eller mindre.

Jag hade på mig ett lila plagg, givetvis. Jag sprang på Tiina Rosenberg som kom till en föreläsning i sin lysande lila vinterjacka. Flera av mina kursare hade lila kläder, mössor, vantar. Verkligen underbart att se för det är viktigt att ta ställning i de frågorna. Att rygga tillbaka eller vara öppet äcklad när två tjejer eller killar kysser varandra är vardag, att visa sitt stöd kan man göra åtminstone en gång om året. Man fick helt enkelt möjligt att kliva fram och visa att man faktiskt stödjer medmänskligheten och att allt det där inte är mycket att gnälla om.

Men det var någon som undrade om rosa bandet och varför jag aldrig skulle ta på mig något sådant. Nej, det skulle jag faktiskt inte, varken rosa eller blå, och jag kommer inte att göra det i framtiden heller. Jag kan köpa det eller bidra till forskningen på annat sätt, men jag skulle aldrig gå runt med ett rosa band fäst på jackan. Vad är poängen? Att visa att jag minsann har donerat lite pengar? Eller att jag vill bekämpa bröstcancern? Det vill väl alla, så det är inte så att jag tar en ställning där. Jag köper gärna varor där ett antal kronor går till cancerforskningen men jag gör inte om min blogg till rosa. Men visst, man kan också se det som en påminnelse om att vi inte har vunnit över den och att mer forskning behövs, men jag tror tyvärr inte att det är någon större risk att man missar det.

Etnologiska avdelningen på Stockholms Universitet och Högre seminariet i etnologi bjuder in till öppen föreläsning med Richard Dyer nu på onsdag. Nu har jag inte läst mer än några enstaka texter som Dyer har skrivit, men det lilla jag kan om honom är oerhört intressant. Jag har hänvisat till honom i en av mina uppsatser när jag klargjorde min syn på stereotyper. Dyer gör en distinktion mellan typer och stereotyper, vilket föll samman med min egen åsikt om hur man ska förklara begreppet stereotyp.

När det handlar om typer så menar han att dessa hjälper oss att förstå omvärlden. Vi människor behöver klassificera det som vi ser omkring oss och för att kunna göra det behöver vi en typ som förklarar för oss vad som är vad. Vi behöver kunna tolka människor, ting, företeelser och göra vår värld begriplig genom typer. Vi kan väl säga att vi "vet" något om en person genom att koppla henne till vissa typer (kön, klass etc). Stereotyper å andra sidan handlar om att reducera typen till några få enkla karaktäristika som är lätta att komma ihåg och faktiskt erkända av resten av världen (ex "zigenare stjäl"). Det behöver dock inte handla om att enbart förenkla, man kan överdriva, tilldela eller reducera och essentialiserar vissa egenskaper ("det ligger i deras natur att stjäla"). Här skapas också den välkända "Vi" och "De andra"-tanken, där normalt och onormalt har en grundläggande roll.

Föreläsningen är öppen för allmänheten med för att vara säker på att få en plats är det bra att meddela sin närvaro. Mer info om tid och plats, samt kontaktinformation finns här.

Folk som uttalar, och tror på, påståenden som att "vi i Sverige är jämställda" eller pratar om allas lika rättigheter och hur långt vi har kommit, borde extra noga lyssna på P1:s dokumentär Kärlek till döds. Det fina, jämställda samhället som alldeles för många är stolta över har inte bara högerextrema partier i sin riksdag utan även tillåter våld mot kvinnor genom sitt oengagerade, inkompetenta och blasérade inställning. Jag kan för mitt liv inte förstå hur och varför folk undviker att se problemen och sedan skriver artikel efter artikel när det redan är för sent. Att undra varför är så respektlöst och förnedrande att det är bättre att inte säga något alls. Det viktiga borde väl vara att lära av sina misstag och göra allt för att det inte ska upprepas, men det är nog lättare att fråga varför.

Om man nu har lyssnat på alla program så har man säkert hört när reportern säger att mäns våld mot kvinnor är något av en svensk tradition. Så, nu när Jimmie Åkesson vi värna om svenska traditioner, vad säger han om det? Att skrota eller behålla?

Jag håller på och skriver en seminarieuppgift som handlar om att söka information på nätet. Vad är relevant och vad kan man lita på? Vad är äkta? För- och nackdelar med nätet? Anonymitet och källkritik? Jag googlade och såg att två träffar faktiskt var Flashback (?). Givetvis kunde jag inte behärska mig trots att jag har mina åsikter om det forumet. Någonstans anade jag att det inte kan stämma, hur kan någon där skriva något som är värt att ägna tid åt, men man kan aldrig veta säkert. Det var ett misstag! Vad är det för människor som sitter och skriver där? Det enda som jag kan förstå med det stället är att man kan uttrycka vilka åsikter som helst, för det är ens demokratiska rätt. Retoriken känns bekant, tänk val 2010 när SD kom in i riksdagen. "Alla har rätt att ha sin åsikt. SD har blivit demokratiskt invalda" Yada, yada, yada. Vilka vidriga åsikter som helst kan uttalas för vi lever i en demokratisk värld. Vad jag undrar nu är var de här människorna höll till f.i. (före internet)? Å andra sidan så kan jag ändå förstå en viss lockelse i att besöka Flashback. Lite som att gå på Zoo eller se en skräckfilm. Man förblir inte oberörd.

För två dagar sedan var det Svt som berättade hur man gör för att åka billigare med SJ. Igår var det Metro som bokstavligen skrek ut det. Och snart är det kört med den möjligheten. Jag bor i Stockholm, killen bor i Jönköping. Av naturliga skäl (ingen av oss äger ett eget flygplan...eller ens en bil) så blir det många tågresor per år. I ärlighetens namn så skulle jag inte åka bil om jag ens kunde med tanke på miljöfrågan. Men hur som helst, allt resande är förvisso bra för mitt SJ Prio-kort, när jag nu kommer ihåg att logga in med det. Problemet nu blir dock att jag tror att min metod blir ett minne blott på grund av att
1) SJ uppmärksammar det och stoppar det hela, trots att det inte direkt handlar om fusk.
2) För många börjar göra likadant, vilket gör sträckan populär och leder därmed till högre biljettpris

Efter tips från bror började dela upp mina resor redan för två år sedan. Ibland har jag kommit undan så billigt att det nästan är overkligt. Säg att jag åker till Jönköping och ska byta tåg i Nässjö. Köper jag en "helvägsbiljett" så betalar jag runt 350 kr. Åker jag däremot bara till Nässjö och tar sedan deras regionala tåg vidare till Jönköping så betalar jag ca 250 kr. Bra deal tycker jag då, men snart är det väl slut med det. Tack Svt och Metro!

Jag älskar Zygmunt Bauman! Jag älskar hans pessimistiska inställning till globaliseringen i stort och hans kritik mot konsumismen. Dagens känsla av att aldrig vara nöjd med det man har är ett genomgående tema och jag är påtagligt medveten om det. Jag skulle kunna hylla honom mer än så, men det var inte det som var poängen här. Vad jag inte kan förstå är mitt eget beteende när det kommer till inlämningsuppgifter och tentor. I samma sekund som jag sätter mig framför datorn och börjar skriva så blir jag hungrig. Eller egentligen inte ens hungrig, snarare bara sugen. På allt, dock helst så onyttigt som möjligt. Idag har jag varvat choklad, glass och chips, men är fortfarande varken mätt eller nöjd. Det här om att konsumera för konsumerandets skull...

Kl 17.30


kl 17.45


Kl 18.00


Kl 18.30


Kl 19.15


Kl 19.30

Politikerna fiskar efter våra röster och ger oss löften som vi alla vet att de inte kan hålla. Egentligen. Inte helt och hållet i alla fall, även om de skulle vilja det. Men, vad som än händer, om Sverige nu tar sitt förnuft till fånga, så kan det aldrig blir värre än så här. Vad jag menar nu är att även om man inte tycker att det finns något parti att rösta på så kan man i stället rösta bort det som man inte vill ha. Jag för min del tänker rösta bort den omänskliga synen på sjukskrivningar, bristen på empati och höjden av egoism som präglar dagens samhälle. Jag vill få bort löneskillnaderna och stoppa skatteminskningen. Jag vill inte att miljö/klimatfrågan återigen hamnar mellan stolarna och glöms bort. Jag vill definitivt inte ha kvar den märkliga ekvationen av allt fler sjuka men allt fler i arbete. Och sist men inte minst så vill jag inte rea ut skolor och förskolor.

Och varför man ska rösta på de rödgröna? Jag citerar en av mina vänners statusrad från Facebook:

Är du sjuk ska du ha sjukförsäkring, inte tvingas till socialbidrag. Asylsökande barn ska få skolutbildning och sjukvård utan att jagas av polis. Och A-kassan ska INTE kosta 450 spänn i månaden för låginkomstagare men bara 90 spänn för höginkomsttagare. Därför röstar man rödgrönt på söndag.

Jag som aldrig brukar vinna annars fick just ett mail om att jag har vunnit ett par sjukt söta ko-strumpor. Det var Matilda som hade en liten tävling i sin blogg och utan att jag egentligen visste om det var jag med och tävlade. Man får tacka helt enkelt! Och en sak till: MUUUUU!

Foto: weheartit

Efter att ha googlat info till min inlämningsuppgift hittade jag en uppsats som handlar om barnprgram genom tiderna. Nostalgikänslan infann sig direkt, kanske extra mycket nu när jag är sjuk och ynklig. När jag var liten och förkyld var det lite mysigt att ligga hemma och kolla på barnprogram och äta apelsiner, i synnerhet på vintern när julgranen glittrade i bakgrunden. Och Fem på äventyr var ett av mina favoritprogram! I timmar kunde jag sitta och fantisera om äventyr och en hund precis som Timmy. Oh well, the good old days!

Imorgon är det dags för Lunch Beat Stockholm. Det är höstens första tillfälle och vad är mer uppiggande nu i regnet är att dansa loss under lunchen? Vad det hela går ut på? Well, se själv:



Gör så här:

• Bli medlem i Lunch Beat-grupp på Facebook, där kommer det att finnas all info om kommande tillfällen.
• OSA om du kommer att vara med eftersom de måste veta hur mycket mat de ska köpa. Alltid vegetarsikt och nu har de en deal med Vurma!
• Det kostar 60 kr att vara med, vilket täcker lunch och djkostnaden.
• Ta med en extra tröja eftersom det blir svettigt.
• Kolla in deras hemsida för mer info.
• Och sist men inte minst, prata aldrig jobb under Lunch Beat! Bara dansa och ät gott!

Vad: Lunch Beat
Var: Garage, Olofsgatan 9-11
När: 16 sep, kl 12.00-13.00

Vi har haft en borgerlig regering de senaste fyra åren. Man har sålt ut allmännyttan, pissat på arbetslösa, sjuka och även invandrare när man ändå är i farten, tagit bort så många skatter som möjligt och artikulerat att ingen skatt kan bli för låg, instiftat RUT-avdraget och kallat det en feministisk insats, urholkat det fackliga stödet – kort sagt, monterat ner välfärden. Och av någon anledning visar opinions­siffror att en mängd människor där ute är beredda att ge borgarna fyra år till.

Läs hela artikeln här.

Jag big fan när det gäller gurka. Älskar den i maten: i salladen, på mackan eller bara att knapra gurkstavar. Den är också perfekt för trötta ögon men ännu bättre som ansiktsvatten. Idag produceras det kosmetiska preparat i överflöd. Går man in på exempelvis Åhlens så kan man bli ståendes där ett tag, det tar sådan tid att välja. Alla olika märken som riktar sig till alla olika hudtyper och som ska användas med andra olika cremen etc. Läser man på baksidan dock så är dessa produkter ofta fyllda med ämnen som få känner till och kan förklara deras funktion. Nu känner vi ju till parabener, det har blivit inne att undvika sådant, men hur mycket annat är precis lika farligt både för människan och miljön? Och sedan för att inte tala om produktionen. Så, för att göra något bra både för miljön och hyn har jag börjat använda gurka i stället för ansiktsvatten och jag måste säga att det är bättre än vilket annat ansiktsvatten som helst!

Nu är det dock så att jag fortfarande använder Dermalogicas ansiktstvätt och creme men jag skulle gärna minska på den fronten också. Vad kan man använda som ansiktstvätt? 100% naturligt och 100% nyttigt.


Foto: weheartit