AnjasStockholm

Fifth Avenue Shoe Repair


Fifth Avenue Shoe Repair


Nakkna


Soddu


Soddu


Diana Orving

Befinner man sig i Stockholm en grå vecka som denna borde man försöka pigga upp vardagen så gott det går. Och som bekant finns det en massa att göra i den här stan.

Man kan till exempel besöka Milliken Gallery och se utställningen "Do they love their children too".
In his 1985 protest song "Russians" Sting asked, “Do the Russians love their children too?” Thus pitching large-scale geopolitics against a sentimental form of humanism. For this show the song acts like a time capsule, an instant, atmospheric recall of the last cold war, both ridiculous and touching in its naïveté. It became a poetic anchor for the individual artist's input into the project.
Utställningen pågår t o m den 9 januari.
Luntmakargatan 78



Fever Ray spelar på Cirkus imorgon, tisdag 1 dec. Om det fortfarande är möjligt att få tag på en biljett så blir det förmodligen månadens konsert. Jag såg henne på Where the action is och det var nog en av de bästa konserterna, helt klart en upplevelse med snygga lampor med fransar, smått hypnotiska rörelser på scenen och ljusshowen.



På onsdag har en av mina gamla lärare bokrelease på Weld. "Sjukdomens estetik" av Jakob Staberg undersöker den rådanden terminologin genom impulser från såväl psykoanalys som diskursanalys, feminism och mediateori.
Mingel onsdag 2 december kl. 17.00–20.00 på Weld (Norrtullsgatan 7)
Presentation av boken kl. 18.00


Torsdag 3 december är det dags för Popvänstern på Pet Sounds.
Ämnet för kvällen är detta:
Pengarna eller livet?
Skattepolitik eller Queerteori? Ledarsidan eller Kultursidan? Kommunfullmäktige eller Stadsteatern? Postnedläggningar eller Postmodernism? LAS-förändringar eller Attitydförändringar? Det finns två helt olika vänstrar i Sverige: Idévänstern och Realpolitikvänstern. Varför är den ena så dålig på procenträkning och varför har den andra så svårt att diskutera värderingar och visioner? Och vilken av vänstrarna är egentligen bäst på att förändra världen?
Folk, prat och pop!



Climate Dance & Climate Walk på lördag, samling på Norra Latins skolgård 11.55. Den 5 december, bara två dagar innan FN:s klimattoppmöte inleds i Köpenhamn, sker demonstrationer på många håll i världen. I Stockholm arrangeras en stor demonstration där det även kommer att ingå en dans som det är lätt att lära sig. Climate Dance & Climate Walk är ett Tcktcktck-arrangemang, för mer info finns deras hemsida här.


Och grande finale blir Konstfacks julmarknad, lika roligt varje år. Man får bara inte glömma att ta ut pengar innan man åker dit, annars är det kört. Bankomaten där brukar ha värsta långa kö i ett par timmar, sen tar pengarna slut. Typ.
5–6 December
Kl 10-18
Konstfack LM Ericssons väg 14
T-Bana Telefonplan

En gång i tiden tyckte jag att Urban Outfitters var en bra butik. Många av mina absoluta favoriter hittade jag där, allt från kläder till lampor och skålar. Men nu är det slut med det roliga. Butiken har upprört folket sedan de ställde ett ultimatum för sina anställda: antingen blir ni uppsagda eller så går ni över till ett bemanningsföretag, Academic Work, så kommer vi att hyra in er sen. Och varför? För att personalen krävde rättigheter som trygghet och kollektivavtal. Mer info finns på DN och SVD men nu tycker jag att det är detta som gäller:

Why oh why?! Jag vill ha ett roligt, välbetalt jobb, utan fasta tider och rutiner. Jag vill kunna jobba hemifrån eller från ett café, mitt i natten eller kl 06 på morgonen. I mysbyxor, morgonrock eller en stor, sliten tröja. Med otvättat hår, osminkad och oborstade tänder. Jag vill jobba samtidigt som jag äter en lång brunch, med tända ljus och The Jesus and Mary Chain i bakgunden. Jag vill kunna ta en paus när jag känner för det och äta lunch kl 15. Men främst av allt vill jag bli inspirerad så att jag sitter och jobbar långt in på natten utan att det känns jobbigt eller tröttsamt. Jag vill vilja jobba. Jag vill slippa jobbångesten varenda söndag. Några förslag?

Foto: www.weheartit.com

* har gjort en ny playlist, Egalia, på Spotify.
* har lagat mat
* har stört mig på minst fem saker
* har duschat
* har dansat loss, just idag är det Lady Sovereign som gäller
* ska betala räkningar
* ska julbaka med vännerna
* ska tipsa om nästa veckas action i Sthlm
* ska göra en julklappslista
* ska göra min egen önskelista

Högkvarteret




Vännen sparkade av sig skorna och röjde loss i strumplästen. Why not?

Den här filmen såg jag någon gång när jag var liten och har alltid haft en speciell känsla när jag tänkte på den. En och annan gång funderade jag på att hitta den, men allt jag kom ihåg var att den var fransk och att det var en liten pojke med sin röda ballong. Men tydligen så räckte det, för här är den! Åååh vad jag älskade ljudet i den, av allt, trafiken, fotsteg, musiken. Gatstenar, färgerna, kläderna. Än idag när jag hör "My Moon My Man" med Feist så tänker jag på gatstenar, Paris och röda ballonger. Se den!

Ingen har väl missat senaste veckans artiklar om hur grisarna behandlas på svenska gårdar. Många har förvånats, men ärligt talat, varför är folk så förbannat godtrogna? Varför tror de att saker och ting är så mycket bättre än de egentligen är? En person uttryckte sig ungefär så här: "Jag trodde aldrig att det skulle vara så här i Sverige. Ok andra länder har det så, men inte här." Jaha. Denna veckan har många beslutat sig för att inte äta julskinka i år eller att sluta äta kött öht, men hur många är det som kommer att hålla det löftet? Hur lång tid kommer det att ta innan folk har glömt detta och återgått till sina rosa drömmar om rättvis djurhållning, jämställdhet, allas lika rätt till ett bra liv, fungerande skyddsnät etc - alltså det som de tror att Sverige är?

Foto: crystalwrists www.devianart.com

Idag gillar jag:
* att dansa loss samtidigt som jag bäddar sängen och förbereder tvätten
* att ta fram julstjärnan
* att det snart doftar ljuvligt av nytvättade kläder
* att jag inte behöver gå till jobbet
* att jag kan äta min frukost i lugn och ro utan att behöva springa till bussen sen
* att jag ska tända värmeljus, lyssna på Françoise Hardy och läsa Elle
* att det blir julbak imorgon
* att den kommande veckan blir rolig
* att jag ska ha en riktig hemmahelg med allt vad det innebär

Oh what a night! En helt underbar kväll var det. Najsigt att hänga med vännerna, dansa loss, dricka lite vin (gratis så klart) och ändå åka hem tillräckligt tidigt och orka vara pigg och fräsch idag. Jag tror att det är viktigt att göra sådana grejer mitt i veckan också, annars blir det så himla trist och monotont. Den del laddar bara för helgen, andra väntar på den inbokade resan om tre månader, men det som egentligen gör susen för humöret är just vardagsnöjen. Så mycket lättare att orka med arbetsdagen när man vet att något roligt väntar på en sen. Här är i alla fall några bilder från igår:

Misstänker att kvällen kan bli grymt rolig, men jag är så trött. SÅ TRÖTT! Ena vännen spelar där, andra vännen är där med sin kund (som har själva festen för sin nya mobil) och tredje vännen behöver piggas upp. Så, för att komma in da mood lyssnar jag på Housewives, försöker välja vettiga kläder, dansar runt och gör något som i bästa fall påminner om detta (det är så inte min kväll) och äter popcorn.



Bästa husfruarna, ses snart!

Foto: Polish girl/devianart.com

Utförsäljning

Carin Wester provutförsäljning

07:00 - 19:00
St Eriksgatan 48


Zoovillage


You can thank me later!

Onsdag


http://klubbfolke.blogspot.com

Ni som känner till Klubb Folke vet redan vilken grym musik som spelas där. Ni andra borde ta reda på det. Killarna bakom Folke huserar även på El Mundo med klubben Musikens Forum, som också är värd ett besök. Precis som de själva skiver på myspace är de sannerligen självklara stämningshöjare i Stockholms nattliv. Några låtar som de bjuder på ikväll är: Meet On The Tedge - Fairport Convention, Late November - Sandy Danny, Bright Ligts Big City - The Animals mfl. Gå dit and have fun! Jag hade gärna gjort det om jag inte var i desperat behov av en lugn hemmakväll.
Pet Sounds fr 19.00


Torsdag



Vernissage, Hootchy Kootchy och Housewives, vem kan motstå detta? Dance baby dance!
Spy Bar 22.00

Dagens playlist:

Julia - Horrorpops
Sweet and Low - Blondie
Cheap and Cheerful - The Kills
Kids In America - Kim Wilde
Heads Will Roll - Yeah Yeah Yeahs
Oh, Oh Cheri - Françoise Hardy
Peek-A-Boo - Siouxsie and the Banshees
You Don't Own Me - Dusty Springfield
Playgirl - Ladytron
Sister Kate - The Ditty Bops
Not Fair - Lily Allen
Shout It Out Loud - Surferosa
Je M'appelle Jane - Jane Birkin
I Feel Cream - Peaches
Men In Love - Gossip
Kiss Factory - Miss Kittin
Bubble Gum - Brigitte Bardot


Coolaste ever: Françoise Hardy

Idag läste jag följande:
*en kyss förlänger livet
*kärlekshormonet oxytocin stiger när du kysser någo
*njutningsämnet dopamin utsöndras i stora mängder
*stresshotmonet kortisol faller

Och då är livet frid och fröjd? Har en dålig kyss motsatt effekt? Förkortar livet genom att kärlekshormonet faller, dopaminet slutar utsöndras och stresshormonet skjuter i höjden? Jag är rätt säker på att så är fallet!

Ikväll ska jag drömma om kök med turkosa väggar och rödvit prickiga tallrikar, rutiga (svartvita) golv, gammaldags provdockor i stål, vita vitrinskåp och snygga tavlor på väggarna. Lantliga blommor, spets och tyll.


Foto: Wendy Bevan


Kvällens musik: The Ditty Bops

Kvällens läsning: DN & Bob Hansson "Gunnar"

Tiden flyger när man har roligt, off to bed now! Sweet Dreams!

Foto: Högkvarterets hemsida

Imorgon blir det vernissage!

Plats: Högkvarteret

Tid: 18.00

I utställningen FLESH visar Vilda Kvist skulpturala verk och en vägginstallation. Skulpturerna är ur serien ” I never promised you a rose garden – den geniala kroppen”.

FLESH är en utställning om volym, anständighet och om kropp. Där ordet – det beskrivande tecknet – sväller ut och blir ätbart och monumentalt.

Konst är fysisk upplevelse.
Kunskap som fysisk upplevelse. (Högkvarteret)

Ikväll, Debaser Medis.

Ursöta tvillingarna Tegan & Sara, som debuterade redan 1999 med plattan Under Feet Like Ours, spelar på Debban ikväll. Jag fastnade för de först 2004 när jag hörde So Jelous första gången och jag kan lätt säga att den spelades på repeat under många dagar. Konstant! Men det är något med de här älvliknande, skönsjungande tvillingparen. Svenska svaret är Taxi Taxi, två söta tjejer som förbluffar med sina röster. Jag önskar att jag hade en tvilling! Hur som helst, Tegan & Sara, ikväll!

Jag önskar att detta var i mitt kök. Så vackert! Jag hamnade på Canelle et Vanille när jag letade efter recept för macaroons och fastnade direkt. Har bläddrat där i flera timmar nu och jag är grymt imponerad. Helt otroligt vilka vilka bilder...och vilka bakelser...


Foto: Cenelle et Vanille

Satan i gatan! Insåg just att helgen den 5:e dec blir en av årets bästa helger och faan att saker ska krocka! Jag hade bokat in helgen med killen och vännerna och vi tänkte gå på Konstfacks julmarknad först och sedan vidare till Klubb Springfield på kvällen.


Men, här kommer mitt dilemma nu, även Hootchy Kootchy har klubb den kvällen och jag vill gå dit också! Och i den utstyrseln som man brukar ha på Hootcy känns så där kul att gå till Springfield.


Merde!!!!!!!!! What to do?!

I somras var jag lite på vift...eller snarare hemlös i ca två månader, vilket resulterade i att mina kläder numera finns utspridda över halva Sverige. Jönköping, Göteborg, Malmö och hos vännen här i Stockholm. Det är lite problematiskt för när jag skulle ut igår försökte jag hitta ett par svarta tygskor som passar till allt, men icke. Jag grävde runt överallt, inklusive förrådet och slog det mig: de är nog kvar i Malmö. Eller Jönköping. Kanske Göteborg. Poängen är alltså att jag saknar mina kläder och borde ge mig ut på en ny turné och samla in mina älskade ägodelar.



Under min turné...exil...vandring...vad man nu ska kalla det, upptäckte jag att det finns en hel del roliga affärer i det här landet. Här kommer lite tips på najsiga ställen att besöka:



GÖTEBORG

Pop Boutique
Ett otroligt mysigt ställe som säljer allt från kläder, porslin, möbler, skivor. Jag blev helt kär i två lampor som jag knappt kunde släppa men eftersom jag inte skulle hem till Sthlm på ett tag blev jag tvungen att strunta i de. Men jag köpte en jättefin blommig klänning som jag har använt mycket under sommaren. Och som jag har fått ett antal komplimanger för! Butiken är helt klart värd ett besök och i synnerhet nu innan jul då man verkligen kan hitta ngt till alla. Affärsidén är att återvinna gamla kläder, vilket innebär helt underbara tyger, smågalna kreationer och bra priser. Lovely!

http://www.pop-boutique.com
Magasinsgatan


Foto: foxinabox


Foto: kulturbloggen.com


Prickig Katt
Denna underbara butik, himlen för alla klädälskare, skulle bäst kunna beskrivar som en godisburk. Som en fluffig, färglad muffin. Nej, som en godisskål, typ så här:



Precis när man tror sig ha hitta de bästa godisarna så gräver man lite mer och vips, fem till, ännu godare. Här finns alltså allt. Flera våningar av något som jag skulle kunna bo i. Lite som det som jag fantiserat om som liten: ett stor hus fyllt med roliga grejer från golv till tak, underbara kläder att bli helt kär i och vinden givetvis. Jag gick upp på vinden och jag kan lätt erkänna att mitt hjärta slog ett extra slag. Paradis! Där har de second hand kläderna och jag gick därifrån med två klänningar, en kjol och lite annat smått och gott. Prickig Katt är den största anledningen att besöka Göteborg!

http://www.prickigkatt.se/
Vallgatan 3


Foto: caminomagasin


Foto: hittaplagget.se




MALMÖ

Popolino
Popolino = mods. And I love it! När man kommer in möts man av galet snygg inredning och trevlig personal. Tjejen som jobbar där är typexempel på människor som jag gillar att köpa saker av. Hon tränger sig inte på, frågar inte tre ggr om man behöver hjälp, är trevlig och kunnig. Varför kan inte fler vara så? Och de spelar grym musik som t ex The Who och Dexys Midnight Runners. Märken påminner väldigt mycket om välsittande 60-tals plagg, med bra kvalitet och snygg stil, exempelvis Nümph och Rules By Mary.

http://www.popolinoshop.se
Davidshallsgatan 15







Chique Second Hand
Jag råkade bara hamna här och blev riktigt imponerad. Second Hand-butik med bra priser och perfekt utbud. Här kunde man hitta allt möjligt, men det som jag mest blev imponerad av är skorna. Och inredningen så klart, ett ställe som jag skulle kunna tänka mig jobba på. Rosa, turkos, randigt, rutigt golv...jag skulle kunna inreda mitt hem så! 50-tals känsla när den är som bäst.

Kärleksgatan 3









JÖNKÖPING R.I.P.

Matlinik
Här blir det lite svårt eftersom jag tror att butiken har stängt. Sist jag var där var det en stor utförsäljning och de verkade tömma lokalen, men jag hoppas verkligen att de bara har flyttat. Nu har jag inte varit i Jönköping så mycket, men av utbudet att döma var/är (?) Matlinik ett ställe som kunde ändra på det trista mellanstorstads modet. Tyvärr är det så att väldigt få sådana butiker som överlever i städer som Jönköping, Västerås, Örebro etc. Märken som Gram, Stylein och The Stray Boys är kanske inte de optimala ur försäljningssynpunkten, i alla fall inte om det inte är SOLO eller JC som säljer de. Det ska vara bekant och lite småtrist, uniformsaktigt för man vill egentligen inte sticka ut samtidigt som man faktiskt har "en egen stil": leggings i en annan färg än de som kompisen har. Folk är så förbannat trångsynta och köper på sin höjd Filippa K, men Filippa K har ju blivit ett svenssonmärke. Eller ja, i alla fall den del av kollektioner som småstadsbutiker köper. Men det är inte så konstigt, vill man överleva får man i många fall ge upp sina ideal och intressen och sälja det som massan vill ha: trista, intetsägande, basplagg av trista, intetsägande designers. Jag hoppas verkligen VERKLIGEN att Matlinik inte har gett upp och fortsätter sälja coola plagg eller flyttar till Stockholm och öppnar en ny butik här!


Noir
Butiken Noir har gått samma öde till mötes såg jag precis. De stängde sista oktober och nu har jag tyvärr inga Jönköpingsbutiker kvar att hylla. Men Noir var ett trevligt ställe med snygg inredning och märken som Fröken Söt, Klara Stark och Nanajit. Dessa märken funkar mycket bra i Sthlm, Fröken Söt har t o m en egen butik på Götgatan så gissa om det känns sorgligt när några få butiker med äkta modeintresse, entusiams och modet att testa något nytt försvinner titt som tätt. Jag vill ändå hylla Noir med en bild från deras hemsida och säga att det var grymt modigt att köra fullt ut! Bra försök i fel stad!

Gårdagen blev riktigt lyckad måste jag säga. Vi kom till festen runt 21 och på vägen dit fick jag veta att vi står på listan och slipper inträde. Underbart! Bara så där, helt plötlsligt var vi uppskrivna av vännens vän och inte vilken lista som helst heller. Vi fick svarta armband som betydde vistelse i den finare delen av lokalen, med god mat och trevlig mingel. en hel del roligt folk men ryktet var att även självaste Alexander Skarsgård var där, han gör ju en av rösterna i filmen. Jag såg i alla fall inte röken av honom, men det hade varit roligt, i synnerhet om han hade haft vampyrtänderna i högsta hugg. Önsketänkande, jag vet.












Kvällens stjärna,många ville fotas med honom.


En till...


Och ett hånglande par gömde sig bakom honom...inte lätt att vara pappfigur och kändis på en och samma gång


Bildäck var det inga problem att sitta på


En fotograf i baren

Guten tag!

Äntligen helg och här kommer lite heta tips om helgens aktiviteter:

Fredag:
* Stockholms Filmfestivals Invigningsfest Metropia
CHAPEL HILL CREW - ALEKSANDER KOVACEVIC - DEVI BRUNSON - MAMMA&PAPPA - KRISTER LINDER - LEO FORSSELL - WILLIAM HAMILTON - SLOBODAN ZIVIC - NATTEN - VISUAL BANDITS - JAKOB GRANDIN - LÅNG-KALLE



* Innan man går till festen så borde man hinna med Artdate och kolla upp en del coola installationer. Tre konstnärer presenterar sina verk ikväll och tre imorgon. Misstänker att det blir mycket bra så gå dit!


Foto: www.weld.se


Lördag:
* Om man är medlem i RFSU så inbjuder de till en heldag för att  diskussionera om pornografi. Porren är något som ingen rycker på axlarna åt, alla har en åsikt. Porrmotståndare har gjort sina röster hörda, men nu har vi t ex ”Dirty Diaries” som utmanar den bilden av porren som förnedrande, smutsigt och vidrigt. Är det möjligt att ha jämställd porr? Har porren normaliserats?

Jag är så hemskt sugen på att testa den nya indiska restaurangen Tantra. Jag hade läst om den för ett tag sen, innan de öppnade, och nu är det hög tid att undersöka om den är så trevlig som den verkar. Den har visst fått mycket bra omdömen i alla fall. Har precis varit inne på hemsidan och kollat i galleriet och det ser riktigt najs ut. Och menyn är väldigt lockande, en Indra skulle jag inte säga nej till. Eller en Karma.


Foto: Magnus Liam Karlsson

Cheap Monday, Indigofera, Rogues Gallery och Edwin på Below! Wow wow wow, vill ha! Cheap Monday-byxorna är alltid billiga, men nu slår de allt: 1 par = 200 kr, 2 par = 300 kr. Finns mycket fint finns där tycker jag.

Detta skulle jag inte säga nej till:




Foto: Below

I år är det 20-årsjubileum och jag kommer inte att kunna gå på så många filmer som jag skulle vilja. Det är rätt dyrt att gå på den, först gäller det att köpa festival/årskortet och sedan även alla biljetter. Förra året var jag uppe i ca 800 kr och då hade jag ändå fått ett årskort och tre biljetter gratis. I år blir det inga sådana förmåner så det gäller att välja ut sina guldkorn. Det är lite synd med just den här formen av festival eftersom jag tycker att det är hög tid att göra konsten mer tillgänglig. Filmfestivalen har ett oerhört bra och brett utbud av filmer men ibland känns den också oerhört exkluderande. Som student kan man exempelvis köpa kortet billigare men det tillkommer ju ändå biljettpriser, vilket för en som har ca 7000 kr i månaden blir väldigt mycket. Men tänk om musikfestivaler gjorde likadant. Man köper ett festivalkort för ett par hundra och sedan betalar för varje konsert som man vill se...det skulle vara lite märkligt. Hur som helst, här är några filmer som jag vill och funderar på att se:

Dogtooth av Yorgos Lanthimos
Utåt lever han ett vanligt liv – hemma hålls familjen isolerad. Helt utan vetskap om världen utanför har de uppfostrats i tron att katter är köttätande monster och att Frank Sinatra är deras farfar. Lanthimos berättelse utspelar sig både i och utanför bild – en prisbelönt familjeskildring som på ett tragikomiskt sätt ifrågasätter inlärda beteenden.



Mr. Nobody av Jaco Van Dormael
I början av 80-talet står nioårige Nemo i valet och kvalet på en tågstation. Ska han följa med mamma till USA eller stanna med pappa i England? Mer än 100 år senare rör han sig tillbaka genom mellanrummet av olika liv som han har, eller kanske har levt – otaliga möjligheter utifrån ett enda val – i ett hisnande designat äventyr i existentialism.



Daniel and Ana av Michel Franco
Kidnappningsdrama som får fruktansvärda psykologiska proportioner när två syskon, Daniel och Ana, förs bort av ett gäng och tvingas till att ha sex med varandra, på film. Utan att berätta om det för någon försöker de i efterhand på varsitt sätt bearbeta traumat i en obehaglig mental terräng som för tankarna till tidig Haneke.



Hierro av Gabe Ibáñez
På färjan till ön Hierro försvinner Marías son spårlöst - sex månader senare återvänder hon till stenlandskapet för att identifiera vad som tros vara hans kropp. María kämpar nu med sin extrema rädsla för vatten och hoppet om att finna sonen vid liv i den här obehagligt vackra skräckisen som för tankarna till både ”Barnhemmet” och ”Dark water”.



Optical Illusions av Cristián Jiménez
En vakt på ett köpcentrum som blir kär i en elegant tjuv, en exemplarisk medarbetare som tränas av företaget i att vara arbetslös och en blind skidåkare som får tillbaka synen och terroriseras av världen som han äntligen kan se. Det här utlovas i ”Ilusiones ópticas”, där en rad otroligt roliga bildkompositioner för tankarna till Wes Anderson.



Happy End av Arnaud Larrieu, Jean-Marie Larrieu
Jordens undergång behöver inte betyda slutet på kärlek och sex - tvärtom. Mitt i ekokaoset drar badkarsförsäljaren Robinson, spelad av Mathieu Amalric, ut på en vinindränkt och lustfylld sci fi-resa för att hitta tjejen som han övergett frun för. Sökandet går via Spanien, Taiwan och Kanada i en lika anarkistisk som snyggt fotad sista minuten-resa.



The life and death of a porno gang av Mladen Djordjevic
Den unge regissören Marko har en vacker filmdröm, men får kalla handen och förfaller till porr och blodigt gorevåld. Tillsammans med ett gäng outsiders sätter han upp en turnerande porrteater på serbiska landsbygden, men deras roadtrip urartar snart i vansinne när en iskall producent drar in autentiska mord i filmbilden. Känsliga tittare varnas.



Thirst av Park Chan Wook
Det är blodigt, sexigt och ruskigt snyggt när mästerregissören Park Chan-wook tar sig an Zolas klassiker ”Thérèse Raquin” i vampyrtappning. En älskad präst vaknar upp med stark blodtörst efter en blodtransfusion, och inte långt senare träffar han en barndomsvän, dennes strikta mor och kuvade hustru som behandlas som en hund. Scenen är satt för hämnd.



The Countess av Julie Delpy
Ted Bundy och Jack the Ripper ligger i lä. En av världshistoriens värsta seriemördare härjade i slutet av 1500-talet, och vissa av myterna om grevinnan Elizabeth Báthory tillskriver henne uppåt 650 dödsoffer! Franska multitalangen Julie Delpy har ägnat sju år åt att skriva manuset till denna gotiska och mycket vackra tragedi där hon själv spelar grevinnan Báthory.



The Last Days of Emma Blank av Alex van Warmerdam
Nattsvart kammarkomedi om den döende miljonärsragatan Emma Blank, som har samlat sina nära, men kanske inte så kära, inför sista vilan - och tvingat dem agera hembiträden och butlers. Ingen kunde vara mer otålig än familjen i den här fantastiskt ologiska bubblan av evigt väntande där regissören Alex van Warmerdam spelar en hund.



Några andra filmer som jag definitivt ska se längre fram är
Den fantastiska räven
Coco Chanel & Igor Stravinsky
An Education
The cove

Smadar Dreyfus på Magasin 3 är värt ett besök. Hon experimenterar med ljud och bild genom att separera dessa från varandra och på så sätt ge ny tyngd/perpektiv till samma situation. Ett verk handlar exempelvis om ett familjefoto där man får se människor agera framför kameran i total tystnad för att sedan ta bort bilden och bara låta ljuden förklara handlingen. När man ser bara bilden känns tystnaden så totalt kompakt och även om de ler in i kamerna har jag svårt för att känna själva handlingen. När man å andra sidan hör ljud men inte ser någon bild är det på något sätt lättare att visualisera en bild inne i huvudet.

Ett annat verk är en installation med titeln Mother's Day som undersöker rösten i förhållandet till det offentliga rummet. Jag läste i DN nu att det är den drusiska befolkningen, utan möjligheter att ha kontakt med varandra mellan Syrien och Israel, som ropar till varandra över bergen. Det visste jag inte när jag var där och såg installationen, vilket jag då tolkade på lite annat sätt. Jag tolkade det snarare som globaliseringen och kontakten mellan ungdomar som sökte sig till väst och föräldrarna/släkten som blev kvar. Jag antog att det skulle visa på hur kontakten i det offentliga rummet skulle gestaltas om förutsättningarna var olika. Mer info om utställningen finns på

http://www.pastan.nu/konst-museer/smadar-dreyfus-fangar-sinnesintryck-pa-magasin-3-1.951060

http://www.magasin3.com/sv/utstallningar/dreyfus.html

Fredagskvällen blev minst sagt lyckad. Killen, vännen och moi var på Debaser och kollade in The Mary Onettes och förbandet Pelle Carlberg. Två glas vin, konsert och bästa sällskapet, vad mer kan man begära?

Pelle Carlberg
http://www.myspace.com/pellecarlberg

Kvällens låt: Clever Girls Like Clever Boys Much More Then Clever Boys Like Clever Girls

Pelle Carlberg är en ny bekantskap för mig. Jag hade hört talas om honom och i Sonic fick han bra betyg om jag inte minns helt fel, men av någon anledning hade jag aldrig kollat upp honom. Och jag måste säga att jag gillar honom. Visst, jag kanske inte tycker att han kommer med något nytt i musikvärlden och mycket av det har man egentligen hört förr, jag tänker främst på Belle and Sebastian och Spearmint. Men kanske just därför som jag gillar honom: bekant, befriande, dansant, trevligt och tillgängligt.









The Mary Onettes
http://www.myspace.com/themaryonettes

Kvällens låt: Void

Jönköpingsband när de är som bäst. Jag måste erkänna att jag tänker på I'm from Barcelona när det pratas om Jönköping och de är inga stora favoriter. På något sätt var jag orolig att även The Mary Onettes kommer att satsa på själva showen och framföra halvkassa låtar, men ack så fel jag hade. Inget spexandet, inga ballonger, inga konfetti. Bara musik!. Det var rakt, ärligt, energifyllt och fy helvete så bra! För min del kunde de ha spelat så där fem låtar till. Och någon annan som ska nämnas här är sångarens och basistens morfar som stal showen ett tag. Han var så stolt över killarna och till deras förvåning klättrade han upp på scenen och hyllade bandet. Jag är imponerad!












Den berömda morfar Sigge på scenen. Underbart!

Jag älskar allt som är magiskt. Allt från Harry Potter till mode. Jag var på Vete-Katten och drack te (givetvis Vete-katten blandningen) med söta vännen och blev på så där magiskt mysigt humör. Inte bara värmen där inne och kylan ute utan hela stämningen. Inredningen är helt underbar och alla små korridorer och rum gör att man på något sätt inbillar sig själv att man är en romanfigur i en magisk historia. När jag var liten älskade jag boken "Agnes Cecilia" av Maria Gripe och drömde mig alltid bort till just sådana inredningar och sekelskiftslägenheter med små gångar och dolda rum, gärna överfyllda med gamla vackra kläder och en och annan spöke. På vägen hem köpte jag Elle, virade in mig i favorithalsduken och funderade på om det inte är en hemmakväll som gäller ändå.







Vete-Katten ligger på Kungsgatan 55 och är helgens fikatips!

Fifth Avenue Shoe Repair är, tillsammans med Velour och Carin Wester, ett av mina favoritmärken. Finns ett par älsklingar till, men just nu är det dessa som ockuperar min hjärna. I synnerhet en jacka från Fifth Avenue som jag är dödligt kär i. Den finns på bla Åhlens City eller på Fifth Avenues webbstore. 2995 kr. Årets julklapp? Nån?

Vilka beslut, vad ska jag välja?

1) Bokrelease på Högkvarteret. Boken "Undersökningen eller When I woke up this morning I felt so gay" av Kristina Hultman kommer ut imorgon och ikväll firas den med en releasefest. Jag läste om henne i DN för några dagar sedan, kan ha varit i söndagsbillagan och blev ännu mer sugen på att köpa boken. Ikväll säljs den för specialpris, 150 kr. Vill ha!



2) Gerry Johansson-vernissage på GunGallery! Hade ju tänkt gå på den när jag trodde att bokreleasen var på fredag. Jag blandade ihop dagarna och nu är ju båda grejerna ikväll och faan! What to do? Tror att det blir att försöka hinna med båda.

I det här huset är det prickigt som gäller. Randigt kan också duga, men det är rött och prickigt som är the shit. Stekpanna, kastruller, koppar, skålar, bakform, you name it and I'll have to have it. Min mormor är mycket väl medveten om denna besatthet och köpte ett par favoritsaker för ett tag sen. För att tag sedan besökte jag Sivletto, vilket jag inte gör så ofta eftersom jag A) alltid köper för mycket när jag har råd  B) har inte råd med några inköp och surar hela vägen hem. Men, för ett tag sen köpte jag lite smått och kul. Ett mycket fint förkläde och två disktrasor.






Idag besökte jag Lagerhaus efter tips från finaste vännen och köpte prickiga muffinsformar och en teburk. Ok, burken är inte riktigt prickig, men den är röd med små vita hjärtan. Jag bakade chokladmuffins på en gång! Goda blev de också, men förmodligen ännu godare tack vare de prickiga formarna. Just det!











Mer kul finns på www.sivletto.com eller varför inte besöka de på Malmgårdsvägen 16-18. Risken för okontrollerad shopping är dock stor!

Nordiska museet har en utställning om tvättstugan och det absolut roligaste med utställningen måste vara de arga lapparna som museet eftersökte. Det gör de visst fortfarande såg jag nu, det går fortfarande bra att skicka in sin arga lapp och jag måste säga att folk kan vara väldigt kreativa i de situationer. Just tvättstugelapparna har jag iofs inte stött på, men efter att ha bott i korridor ett tag har man ju sett både det ena och det andra. Men, det var inte det jag var inne på. När jag läste om utställningen tänkte jag nämligen på mina erfarenheter av tvättstugemöten, som kan sammanfattas med ett ord: märkligt!

Först måste jag förtydliga att vår tvättstuga är stor, 8 tvättmaskiner, 4 torktumlare och 4 torkskåp. Med andra ord är det sällan man är helt själv där, oftast är det flera som tvättar samtidigt, men ibland har man tur och lyckas boka hela tvättstugan för sig själv. Men, som sagt, bara ibland. Under storstädningshelgen för något år sedan bestämde jag mig för att göra det ordentligt så alla täcken och kuddar åkte ner i tvätten. Jag tvättade de enligt anvisningar så klart, in med tvätt-och sköljmedel och tryck på start. No big deal. När jag tog ut kuddarna såg jag att det var några små dun kvar i maskinen men jag tänkte inte på det så mycket utan slängde in de i torktumlaren. Big misstake! När jag kom ner och skulle hämta tvätten var en av mina grannar där, en rätt rolig kille som jag brukade prata lite med i trapphuset. Han flummade på som vanligt, vi pratade om en konsert på Debaser som vi båda hade varit på, jag tog ut och vek ihop tvätten samtidigt som han väntade på att hans skulle tvättas klart. Han skulle ta över de torktumlarna som jag hade så jag skyndade mig för att ta ut min tvätt. Jag öppnade torktumlaren och POOOOOOOOF sa det! Ut flyger det dun i tusentals. Över halva tvättstugan. Dun som flyger och far, virvlar och yr och han och jag står och gapar som två fån. Det visade sig så klart att min kudde hade gått sönder och hade kanske så där en tredjedel dun kvar...allt annat var där det inte ska vara. Killen stammade fram något om att han kan använda de andra torktumlarna och jag svor nog en ramsa som skulle få kidsen att börja stortjuta. Jaha, det var bara att börja städa. Att sopa undan allt var en pärs i sig, dun som flyger runt av minsta vindpust, gissa hur lätt det är i tvättstugan. Efter mycket om och men lyckades jag få bort allt och skulle precis gå när jag insåg att killen egentligen stirrade på mitt hår när vi pratade. Han såg mig inte i ögonen, vilket så klart ledde till att jag började tycka att det hela var lite märkligt. Sen närmade han sig lite och påpekade lite försynt "du har lite...där i håret...lite dun". Suck.

Forts följer...

Goodstore, detta paradis för alla som är och vill vara/bli nyttiga. Jag äter kött högst ett par gånger om året och då om jag är hemma hos någon och blir bjuden. Själv vill jag inte stödja köttproduktionen av flera anledningar, däribland djurhållningen och miljöaspekten. Djurhållningen är vidrig och när man tänker på att kor, grisar och höns föds upp för att bli mat, utan att ha något värdigt liv eller någon livskvalitet värd att tala om, så får man sig en tankeställare. Dagens människor äter också enorma mängder av kött. Det ska vara korvmacka till frukost, en skinkbit på mackan, köttgryta till lunch/middag, kanske någon macka till med smaskigt pålägg. Det är löjligt att ens tro att det ska vara nyttigt, ingenting är nyttigt i onormala mängder. Men kött, en animalisk produkt, tror jag är betydligt farligare att stoppa i sig än mycket annat.

Men jag ska ju inte hyckla, jag tycker att kött är gott. Och jag äter fortfarande fisk och kallar mig av denna aledning inte vegetarian. Jag har inga problem att äta det om mormor bjuder på det, jag tycker inte att hon ska behöva laga extra mat bara för att jag har gjort ett val, även om hon i de allra flesta fall försöker göra det. Och visst blir jag sugen på en hamburgare ibland. Jag kanske till och med köper den en gång (det har dock inte hänt på över ett år) men i grund och botten tycker jag att alla borde minska sin köttkonsumtion, om inte av etiska skäl så får man tänka på sin hälsa i stället. Jag valde bort det, och ärligt talat så är jag helt nöjd med det.

I alla fall, idag tog jag en promenad på söder och begav mig till Skånegatan, min absoluta favoritgata i Stockholm. Numera finns även en saluhall där precis vid Nytorget (gamla posten) och det är pricken över i:et. Jag gick in på Goodstore och köpte en massa gott, bla tofu, sojamjölk, pålägg/pastej, frukt och grönsaker. På vägen hem funderade jag ut vadjag skulle göra till middag: wok blev det!


Foto: denna fina skål och pinnarna har jag fått av pappa. Me like!


Här kommer receptet, men det är bara det att jag inte har följt några mått eller så. Allt är bara ungefärligt.

WOK a lá Anja
-tofu i tärningar
-rödlök
-vitlök
-grön paprika
-gul paprika
-strimlad morot
-vattenkastanjer
-minimajs
-cashewnötter
-nudlar
-soja

Börja med att steka upp rödlök, vitlök och tofutärningar tills de är gyllenebruna. Tillsätt resten av grönsakerna och rör om samtidigt som nudlarna får koka i ett 3-4 min. När grönsakerna är stekta och knapriga (ej för mjuka) blanda i nudlar och rör om. Tillsätt soja efter smak.

Goodie!

Fashion Ellen Allien









Funderar på att beställa... fler snygga plagg finns på http://fashion.ellenallien.de/Con_2.php

Jag tror att höstens/vinterns färg är grönt. Det är bara något som jag har haft på känn, jag satsar på det i alla fall. Just nu är jag på jakt efter en grön halsduk, känns omöjligt att hitta dock. Den ska vara tjock, lång, stickad och grön. Nu menar jag inte mossgrön eller armégrön utan snarare starkt gräsgrön. Vet inte riktigt var jag ska leta mer, men skam den som ger sig. Än så länge får åtminstone naglarna vara gröna.



Andra färger funkar också, men det ska definitivt vara korta naglar och starka färger. Sedan så föredrar jag mörka kläder och färgglada naglar bryter av riktigt snyggt. Jag vet inte, men jag får lite ångestfeeling när jag ser långa naglar med fransk manikyr. Det känns antingen bonnigt eller väldigt mycket 90-tal, i vilket fall är det gräsligt fult. Långa, röda naglar kan vara snäppet värre. Långa naglar i överlag går bort när jag tänker efter. Det finns många fina färger på Åhlens, jag shoppade upp ett litet lager i somras.

"Everyone in the world will get a flash of their own future."

Kan bli hur bra som helst eller så kan det floppa på samma sätt som "LOST". Allt jag vet just nu är att jag är fast. Jag är en sucker för domedagsfilmer och serier, världen goes bananas och jag sitter som klistrad. Virus, krig, aliens, you name it och jag köper det. I synnerhet en grå och trist söndag. Men, jag hoppas verkligen att jag inte blir besviken. Ta "Lost" till exempel, där dog allt intresse rätt snabbt. En serie som bygger på ett mysterium som ska lösas borde leda mot just detta - en lösning, inte dra in en mängd nya trådar i hopp om att förlänga serien och behålla tittarna. Jag tror inte det på den taktiken. Man blir bara trött och less eftersom man aldrig får någon förklaring och serien spårar ur allt mer. Förvisso funkar det i andra typer av serier, ta till exempel "True Blood", där vill man bara ha mer. "Dexter" också för den delen. Och besvikelsen var enorm när "Carnivale" och "Swingtown" lades ner.

I alla fall, "Flashforward" handlar om att hela jordens befolkning får en blackout samtidigt och som varar i exakt 2 min och 17 sek. Under den tiden får de flesta se 6 månader i framtiden och vad som väntar de. En FIB-utredning startar och en databas skapas, Mosaic, för att samla in alla flashes och få kontakt med de personerna som man såg i framtiden. Som sagt, än så länge är den mycket bra och att exempelvis Jack Davenport är med är inte fy skam.

Jag hittade inget på Below, men sen så hamnade jag på Kulturhuset igen. Väl där hittade jag en affisch som jag var tvungen att köpa, kärlek mon amis! Francesca Woodman! Jag hade varit sugen på att köpa boken bra länge nu, men det har aldrig riktigt blivit av. Kanske ska önska mig den i julklapp. I alla fall, denna köpte jag:



ME LIKE! =)

Foto: flickr

Jag har bokat in helgen! Skrivit in, tagit bort, flyttat, suddat, men nu ska schemat vara fullständigt. Inte så att jag har mycket att göra, det är snarare vänner som är fullbokade och kan ses bara på bestämda tider. Fine by me.

Ikväll blir det indisk afton hos mig. En vän kommer över på middag och det ska bjudas på indisk veggryta med ris och raita. Chai-te och kokostoppar till efterrätt. Om grytan blir lyckad kommer receptet att finnas här under morgondagen.

Imorgon ska jag besöka GunGalleri och se Asako Narahashi utställninga "Half awake and half asleep in the water". Det är ju sista dagen imorgon så jag måste ju dit.




Sedan ska jag styra kosan mot Below Outlet som denna helg har 50-80% rea på Whyred. Exempelvis denna kjol vill jag ha, kostar bara 300 kr.


Förhoppningsvis avslutas dagen med lite afternoon tea eller kanske sushi. Synd att Råkultur inte har öppet på helgerna! Lite dyrare kanske, men så himla gott!

Blir det utgång imorgon (vilket jag starkt tvivlar på, jag har ju rätt bra självdisciplin...ibland) så blir det definitivt Springfield på Magnus Ladulås. Live: EP's Trailer Park!!!!  Montt Mardie spelar på Landet och det är ju också ett alternativ, men jag måste erkänna att Springfield lockar mycket mer. Kan lätt säga att Springfield är en av de bättre klubbarna i Stockholm när det gäller alt. country och singer/songwriter.


Foto: Klubb Springfield

Kent, så många minnen, så många skrålande kvällar, så många indiedanser med fötterna pekandes inåt och med en plågsam blick under den mörka luggen. Och t o m när de introducerade The Ark för det svenska folket, även då älskade jag de. Jag kommer ihåg konserten då jag såg The Ark för första gången. Det var på en spelning i Karlskoga om jag inte minns helt fel. Förbandet kommer upp på scenen och en märklig snubbe viftar med en fjäderboa och firar av ett himla tempo. Första sekunderna kunde man inte fatta att detta var förbandet, men bra var det. Och ärligt talat, The Ark var t  o m bättre än Kent den kvällen, men det gjorde inget, jag älskade de fortfarande. Sedan kom den ödesdigra dagen. Ja, jag pratar om den i folkmun kallade "Vita konserten"! Herregud, vad tänkte de på?! Och ska de köra på röd konsert nu? Att de kom undan med det var väl just att det var Kent som gjorde det, gissa om man hade spytt galla om någon annan vågade sig på en sådan grej. Självklart var jag inte där, jag skulle aldrig i mitt liv sätta min fot på något sådant, och tyvärr tappade jag även all respekt för Kent som en del av musikeliten. Nu kommer albumet "Röd", som ärligt talat borde byta namn till Grå. Helt ointressant. Visst, går ju att lyssna på men mer än så är det inte. Och ja, man kommer att lyssna på det, men bara för att det är Kent, inte för att musiken är direkt lockande.

Det som dock denna skiva bidrog till var att jag har lyssnat på Kents gamla verk i ett dygn nu. Herregud, "Verkligen" med låtar som "Kräm" och "Halka", det var kärlek! Och jag ryser lite när jag lyssnar på de nu. Vilka minnen! Vilka texter! Vilken trygghet för en poptjej i tonåren!


Lägg dig ner i gräset nu
Du är så varm här
Jag vill ha min tunga där
du är, så nära att du blir våt
men så nära får ingen gå…



Top 15 med Kent

- Livrädd med stil
- Musik Non Stop
- Bas riff
- Kräm
- Blåjeans
- En himmelsk drog
- Att presentera ett svin
- Halka
- 747
- Om du var här
- Celsius
- Kevlarsjäl
- Din skugga
- Dom Andra
- En timme en minut

Blöt och frusen som jag var idag efter promenaden i regnet blev chai-te lösningen. Ingenting annat hjälpte. Och det var så gott, hela lägenheten doftar lovely. Oftast tycker jag att chai-te är för sött och sliskigt när man köper det ute så mitt hemmagjorda är det bästa som finns just nu. Här kommer receptet:


1 msk svart te
1 kanelstång
2 kryddnejlikor
1 tsk malen kanel
1-2 tsk råsocker
3 dl lättmjölk
2 dl vatten

Lägg te, alla kryddor, socker, vatten och 2 dl mjölk i en kastrull. Värm försiktigt och låt sjuda ca 10-12 min. Värm och skumma resten av mjölken. Sila teet och skeda över mjölkskummet. Voila! Perfekt i det här vädret!

Mycket riktigt fanns det mycket att se på Kulturhuset idag. Ett tag funderade jag på att ge upp hela projektet och bara sitta hemma och dricka te men tvingade mig själv att ta på mig kläderna och släpa mig ut. Med paraplyet i högsta hugg kryssade jag mellan vattenpölarna och fantiserade om att vara i en regnig Paris på 60-talet. En svartvit sådan också. Väl där letade jag upp Shirin Neshat utställningen i Galleri 5.





Utställningen kändes! Det visades fyra filmer i olika rum och alla lika starka och gripande. Med ett poetiskt språk beskriver hon maktkampen mellan vi och de, kvinnor och män, människa och samhälle. Det finns många krav och regler att leva upp till och vad händer om man inte gör det? Hur gör man?

På vägen ner såg jag att det även var en utställning i Galleri 3, nämligen Alessandra Sanguinetti. I ett antal år följde hon sina kusiners liv på familjens farm i Argentina. De två flickorna är runt 10 år gamla när projektet inleds och man får följa de från barndomen in till vuxenlivet. Redan de första bilderna jag såg väckte tankar som ledde till Todd Solondz. Jag tänkte både på "Palindromes" och "Happiness" utan att exakt kunna sätta fingret på det. Hur som helst, några exempel från utställningen:






Mycket bra utställningar! Har man inget bättre för sig i det här vädret så är det helt klart värt att sig till Kulturhuset.

Idag ska jag trotsa vädret och bege mig till Kulturhuset för att se utställningen "Kvinnor utan män". Den iranskfödda konstnären Shirin Neshat berättar med sina bilder om makt, förtryck och den kvinnliga sexualiteten. Det handlar alltså om samhällets kontroll av den kvinnliga sexualiteten som maktvapen, något som man trodde hörde till historien. Än idag är ju den kvinnliga sexualiteten problematisk och den ges inte lika stort och självklart utrymme som den manliga motsvarigheten. Det ska bli riktigt spännande att se utställningen och ärligt talat så tror jag att den på sitt sätt är aktuell oavsett var den visas, Iran, Sverige eller USA.

Brendan Benson, denna svåra man. När jag hörde talas om honom första gången var han med i The Raconteurs tillsammans med Jack White. Och de blev jag aldrig särskilt förtjust i, även om jag gav de två, kanske till och med tre, chanser. Av denna anledning trodde jag att Brendan skulle vara tidsslöseri, men ack så fel jag hade.

Några vänner skulle se honom på Debaser Slussen för några dagar sedan och jag bestämde mig för att ändå kolla upp vad allt detta handlade om. När jag till slut lyssnade på en låt från "My Old, Familiar Friend" fastnade jag direkt. Fast, här måste jag poängtera varför jag fastnade. Inte så att jag föll för hans musik direkt, jag ogillade honom inte heller, problemet var att jag inte kunde avgöra. Och det föll jag för. Det blev veckans uppgift, det vill säga att ta reda på huruvida jag tycker att han är bra eller inte. Det som jag känner nu efter några dagars intensivt lyssnande är att han, trots att jag upplever honom som väldigt ojämn, har många guldkorn. Vissa låtar är jag förälskad i, till exempel "Garbage Day", "Feel Like Taking You Home" och "A Whole Lot Better" får mig att bli lycklig. Andra däremot dippar lite, känns som att åka musikalisk berg-och dalbana. Ena stunden tröttnar jag på honom och precis när jag är på väg att välja en annan skiva så vaknar jag till av nästa låt. Och jag tror att de bra låtarna är fler. Jag hoppas det i alla fall. Om inte så får jag göra en egen spellista med bara mina favoritlåtar.